BBC dokumenterar forskning i Överkalix

Bygren som forskar vid Karolinska institutet och Umeå universitet förklarar att om farfadern led av hungersnöd under den känsliga tiden ?före den prepubertala piken? ? då människan växer som långsammast ? ökar sonsonens livslängd och han löper mindre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Hade farfadern däremot rikligt med mat under perioden ökar tvärtom riskerna. Nya kostråd De nya rönen kan på sikt leda till nya kostråd, och är så pass intressanta för forskarvärlden att engelska BBC skickat ett filmteam från vetenskapsprogrammet Horizon till Sverige och Överkalix, för att dokumentera forskningsresultaten på plats. Lars-Olov Bygren är förbluffad över det stora intresset.  ? Det är fascinerande, vi ska ut och filma hela dagen i dag. Sedan ska vi till Stockholm och filma på mitt kontor, och slutligen filmar vi på min kollega Marcus Pembreys institution i London. Det är en ovanlig roll som proffessor, en populärvetenskaplig uppgift. Forskargruppens nydanande resultat väcker ett och annat huvudbry. Till exempel att informationen hoppar över en generation, från farfar till sonson. Men ännu märkligare är kanske att kvinnor inte tycks beröras av den information som förs vidare, de har den men den används inte av kroppen. Däremot påverkas sonsonen och dottersonens hälsa av informationen.  ? Det går på den manliga sidan. Det måste finnas både en x- och en y-kromosom, förklarar Lars-Olov Bygren. Överlåter till andra Forskningen underbygger tanken att information kan överföras från celler till dotterceller på andra sätt än via DNA, som är det hittills allmänt vedertagna. Fast exakt hur det fungerar är ett jobb som Lars-Olov Bygren och hans kollegor överlåter till andra att ta reda på.  ? Vi måste låta genetikerna kolla exakt vilken molekyl som hänger sig på x- och y-kromosomen, och hur de meddelar sig med kroppens övriga kromosomer. Filmar olika miljöer Anledningen till att 1700- och 1800-talets Överkalix lämpat sig så väl för studien, är att det legat isolerat mellan höga berg och vatten. Orten har varit helt beroende av vad naturen gett. År med dålig skörd har inneburit dålig tillgång på mat, vilket naturligtvis underlättat tolkningen av studiematerialet. BBC-teamet filmar olika miljöer för att illustrera hur fattigt det verkligen var på 1800-talet, den tidsepok från vilken huvuddelen av studiematerialet hämtats. Men här låter Lars-Olov Bygren, som själv är bördig från Lansjärv, skönja en viss skepsis.  ? Jag tror det är svårt att hitta tillräckligt fattiga platser i dagens Överkalix, säger han och skrattar.