Artikelserie: Projekt ska stärka unga tjejer

<A href="http://www.kuriren.nu/utmatningssidan.asp?ArticleID=714703&CategoryID=2764&ArticleOutputTemplateID=90&ArticleStateID=2&ort=">Läs mer: Männens maktspråk styr </A> <A href="http://www.kuriren.nu/utmatningssidan.asp?ArticleID=714725&CategoryID=2764&ArticleOutputTemplateID=90&ArticleStateID=2&ort=">Läs mer: Hennes projekt ska stärka unga tjejer</A> <A href="http://www.kuriren.nu/utmatningssidan.asp?ArticleID=714726&CategoryID=2764&ArticleOutputTemplateID=90&ArticleStateID=2&ort=">Läs mer: "De som misshandlar tillhör alla samhällsskikt"</A> <A href="http://www.kuriren.nu/utmatningssidan.asp?ArticleID=714727&CategoryID=2764&ArticleOutputTemplateID=90&ArticleStateID=2&ort=">Läs mer: Tre av fyra misshandlade anmäler inte</A> Mari Brännvall är 24 år och studerar till socionom på Umeå universitet. Hon har läst genusvetenskap, arbetat en tid på kvinnojouren samt varit verksam i tjejjouren i några år. Hon är övertygad om vad våldet mot kvinnor handlar om.  ? Makt. Det är så solklart när man väl satt sig in i det. De här kvinnorna som drabbats beskriver att de blir kontrollerade, isolerade från andra och tillintetgjorda. Med tiden har jämställdhet blivit allt viktigare för henne, inte bara för att stoppa våldet, utan för att kvinnor ska få tillgång till halva makten på alla plan. Det faktum att det dröjt så länge innan kampen mot kvinnovåldet hamnat i fokus, har ett samband med den manliga dominansen på höga poster.  ? Folk i allmänhet har en uppfattning om att Sverige är jämställt. Men när man granskar tillvaron, ser man att det inte alls är så. Det är skillnader mellan könen i tillgång till makt och ekonomiska resurser. Vi värderas olika beroende på vår könstillhörighet, säger hon. Det var ingen tillfällighet att det var först när männen höjde rösten mot kvinnovåldet som det uppmärksammades och fick stöd hos andra män, säger Mari Brännvall. Hon tycker att det är bra att våldet mot kvinnor nu får en sådan stor uppmärksamhet och att kvinnojourers arbete blir erkänt. Det var när hon själv arbetade där som hon fick upp ögonen för hur omfattande våldet är.  ? Jag läste också genusvetenskap och började då se saker omkring mig som jag inte sett förut. Att förstå att samhället är så orättvist är tungt, det gjorde mig både arg och ledsen. Samtidigt blev jag intresserad av att arbeta vidare med det, för att förändra, säger Mari Brännvall. Det viktiga budskapet är att kvinnomisshandel inte är något som bara drabbar några enstaka kvinnor, utan att det är alltför vanligt, att så många som varannan kvinna någon gång blivit utsatt för våld eller hot om våld från en man. En ny syn måste till Hon säger att synen på könen måste förändras för att få män att sluta slå kvinnor och att manlighet ofta förknippas med dominans, våld och kontroll. Det bästa sättet för att få slut på våldet när det redan börjat, förutom att myndigheterna tar problemet på allvar, är att vi ställer upp för varandra.  ? En kvinna som misshandlas känner skam. Berätta att du vet och stötta henne, säg att det inte är hennes fel. Våldet accelererar oftast och man måste stoppa det i tid, säger Mari Brännvall. När hon skulle göra sin praktik på socionomutbildningen utformade hon ett eget projekt, ordnade finansiering och Överkalix kommun nappade på erbjudandet. Ett 30-tal flickor i åldrarna 13?17 år deltar i projektet som heter XENA ? Girls kick ass och som är ett jämställdhetsprojekt för att stärka tjejer. Menar det är männens ansvar Enligt Mari valde hon att rikta sig mot unga tjejer. Målet är att medvetandegöra tjejerna om att samhället inte är jämställt, ge dem redskap att hantera detta faktum. De ska exempelvis bli varse om det könsrelaterade våldet, om pojkvännens agerande är dominans och svartsjuka istället för kärlek.  ? Tjejerna får lära sig att känna igen om de blivit en ägodel istället för flickvän, säger Mari Brännvall. Samtidigt är hon mycket bestämd på att våldet mot kvinnor inte är kvinnors ansvar, utan männens. Under projektet har flickorna i Överkalix pratat om kön som social konstruktion och man har tagit det från början, från vilka leksaker vi får när vi är barn, till vad som påverkat våra val i livet. Kroppen, våra skönshetsideal, att så många kvinnor är missnöjda med sin kropp, har diskuterats. Tjejtidningar och deras budskap har också avhandlats, liksom sexistisk reklam. Man har talat om sex och sexualitet, om olika syn på killar och tjejer som har ett aktivt sexliv.  ? För killar är det en merit, medan tjejer får ett horrykte. Vi har talat om att tjejer bara ska göra det de vill, men att tjejer också måste få vilja ha sex, säger Mari Brännvall Hennes projekt är i slutfasen, något som de deltagande flickorna tycker är tråkigt. Enligt flickorna har det varit skönt att få prata om saker de tidigare inte fått möjlighet till. De säger att de lärt sig så mycket om kvinnors situation, lärt sig att se saker som de tidigare inte tänkt på, men som är orättvist och ofta rent kränkande för kvinnor. Flickorna tycker också att de blivit modigare, fått bättre självförtroende. Lärt sig att de får ta plats. Är inga manshatare Det sexistiska budskapet i reklamen har många av dem reagerat på, och så har de fått upp ögonen för vilket viktigt arbete som kvinnojourer utför.  ? De som engagerat sig där har utmålats som manshatare, men så är det ju inte. Inte de som är feminister heller. Det handlar bara om att inte acceptera att kvinnor behandlas på ett mindervärdigt sätt, säger en av tjejerna. Flickorna tycker att pojkarna också borde gå en liknande utbildning så att de också lär sig mera om problemet. Flickorna vill att jämställdhet lärs ut i skolan och att sexualundervisningen i skolan skulle bli bättre på att också ta upp saker ur kvinnors perspektiv, berätta om hur tjejer ska få njutning, I dag tycker tjejerna att informationen mest handlar om en massa hemska sjukdomar som kan drabba en, och om bindor och tamponger. Feministiskt självförsvar, som var temat i helgen är något som flickorna tycker att alla kvinnor absolut borde få testa.  ? Det gör att man känner sig säkrare, man lär sig att både med kroppsspråk och rösten säga ifrån om man blir tafsad av en vuxen eller påflugen kille, säger en av tjejerna. Flickorna tror också att feministiskt självförsvar gör att de, om de skulle bli påhoppade, kommer sig för att försvara sig, istället för att bli paralyserad av skräck. Flickorna skulle gärna fortsätta att diskutera jämställdhet och kvinnors situation. Några av dem kan tänka sig att själv hålla i liknande kurser.  ? Det är så viktigt att det pratas mera om det här, säger en av tjejerna i gruppen. Ingen av de medverkande tjejerna vill bli namngiven i artikeln. Vi respekterar det för att få möjlighet att berätta om kursen och deras synpunkter.

Artikelserie: Projekt ska stärka unga tjejer

Hon går in för att stärka unga kvinnors självkänsla som ett led i att öka jämställdheten och därigenom motverka mäns våld mot kvinnor.I projektet i Överkalix lär sig flickorna bland annat feministiskt självförsvar.

Hon går in för att stärka unga kvinnors självkänsla som ett led i att öka jämställdheten och därigenom motverka mäns våld mot kvinnor.
I projektet i Överkalix lär sig flickorna bland annat feministiskt självförsvar.