Anklagar polisen för övervåld

Lasse Nilsson är 44 år gammal, och kommer ursprungligen från Överkalix. I lördags, efter att ha ätit middag med sin bror och druckit ett glas vin till maten, åkte han tillsammans med sin flickvän och några vänner till Överkalix marknad.- Det brukar vara jätteskoj, man träffar alltid på gamla vänner och klasskompisar, säger Lasse Nilsson.Bryskt ingripande
Han säger att allt var frid och fröjd, ända till det ögonblick då polisen fick syn på honom vid idrottsföreningens blå tält.- Det var så lång kö till baja-majorna att jag gick till älven för att kissa i stället. När jag kom upp igen och rundade hörnet tio meter från ingången hade jag en polis snett bakom mig, samtidigt kom en kvinnlig polis framifrån. Plötsligt ropade han: "hugg ner honom", och då tog hon polisgrepp på min arm så att jag skrek till av smärta. Den manlige polisen tryckte ned mig i marken.Han sattes i handfängsel. Det hela gick väldigt fort och gjorde väldigt ont och var gång han skrek "så här kan ni inte göra" eller "det gör ont" drogs handbojorna enligt honom åt ännu mer.- När jag låg ned hörde jag någon ropa "spreja honom", och då kom en tredje polis och sprejade mig i ansiktet med pepparsprej.Flera vittnen
Han berättar att det finns flera vittnen till gripandet, bland annat flickvännen och bäste kompisen. De blev dock bryskt bortmotade av polis. Enligt vittnesuppgifter var det totalt fyra poliser som brottade ned honom. Lasse Nilsson förstår inte alls varför poliserna agerade som de gjorde.- Det var helt oprovocerat. Jag gjorde inte det minsta motstånd, inte sedan de brottat ned mig heller. Jag hade inte en chans, och tänkte inte heller på det. Jag hade så ont och var helt paralyserad av skräck.I tumultet bröt han upp en gammal knäskada. Han haltar fortfarande, har otaliga blåmärken, smärtor i vänster axel och nacke och ser fortfarande suddigt från pepparsprejen. - När jag låg där nedbrottad kände jag hur jag lyftes upp i armarna och släpades i marken. Sedan tog de tag i bakbenen också och bar mig vågrätt, som när man var liten och lekte flygplan.Så bar poliserna honom de cirka 100 meterna genom marknadsområdet till polisstationen.- Det känns fruktansvärt. Jag är chockad och skamsen. "Varför gör ni så här? Vad har jag gjort" frågade jag flera gånger, och det sved så otroligt i ögonen att jag bad om vatten. Men de bad mig bara att hålla käft, och ropade åt varandra "Nu lyfter han på huvudet, spreja honom".Efter denna andra dos pepparsprej berättar Lasse Nilsson hur han slängdes in bagaget på en pickup och att två poliser satt på honom under hela färden till Kalix polisstation. Han låtsades sova för att de skulle lätta på greppet men det hjälpte inte och svedan från pepparsprejen blev bara värre.- Vid ett tillfälle försökte jag fräsa ut det genom näsan, men då tryckte de en uppriven plastsäck i ansiktet på mig. Jag var jätterädd och trodde att mitt hjärta skulle stanna, förklarar Lasse Nilsson som sedan tidigare tar medicin för sina hjärtproblem.Fick inte ringa
Han berättar hur polisen vid ankomsten till Kalix släpade ut honom i ett garage och när han vädjade om att få prata med en överordnad möttes han bara av hånfulla skratt. Väl i cellen ringde han upprepade gånger på klockan i hopp om att få besöka en läkare för att se över sina skador och för att få tag i sin hjärtmedicin. Men det var tvärstopp, han fick inte ens ringa ett telefonsamtal.- "Det här är inte Usa", sa de bara. Om inte min flickvän sett polisen föra iväg mig kunde hon kunna ha trott att jag drunknat, eller vad som helst. Jag trodde faktiskt att jag skulle dö där i häktet.På morgonen släpptes han på fri fot och det fanns ingen rapport om eller brottsanmälan mot honom. Han fick veta att han varit för full, en fara för sig själv. Själv hävdar han att han inte druckit mer än en öl på området och ett glas vin till maten fem timmar innan han greps.- I häktet fick jag varken ta utandningsprov eller blodprov. När jag släpptes ut tog jag mig genast till lasarettet för att få mina skador dokumenterade och ta ett blodprov.Polisanmälan
I måndags polisanmälde Lasse Nilsson det inträffade som misshandel. Han efterlyser fler vittnen som kan ha sett händelsen. Ärendet undersöks nu av polisens internutredningsgrupp i Umeå, men enhetsschef Maria Nordholm är förtegen.- Ja, jag har sett den anmälan, men alla våra utredningar är sekretessbelagda, säger hon kort.