I den delårsrapport som presenterades av nya ekonomichefen Agneta Suikki under måndagens fullmäktigemöte pekar siffrorna mot ett minus på hela 11, 6 miljoner kronor för 2019. Detta är visserligen en förbättring med hela 11 miljoner från årsskiftet, men fortfarande mycket för en så liten kommun som Överkalix. Ett utomordentligt allvarligt läge, enligt kommunalrådet Leif Nilsson – som inte heller vågar tro på någon mirakelvändning innan årsskiftet.
– Vi räknar med att få hantera ett minus. Det vi måste göra då är att täcka upp med fonderade medel. Sedan måste vi klara av att få ett positivt resultat inom två år. Med fortsatta minusresultat riskerar vi alla verksamheter, säger Leif Nilsson.
Men ljuset i tunneln är alltså att saker har börjat hända. Skolan är den verksamhet som enligt rapporten har kommit längst.
– Personalneddragningar har gjorts och ett beslut om en mindre skolledningsorganisation är på väg att tas. Det ser också positivt ut för tekniska, även om mer återstår där. Inom äldreomsorgen, där vi ska göra en hel genomlysning och forma morgondagens omsorg, är vi däremot ännu inte framme, säger Leif Nilsson – och betonar att kommunen måste vara klar med en huvudinriktning där till årsskiftet
Kan det bli aktuellt med sänkning av rumstemperaturer eller borttagande av mål med varm mat som uppmärksammats i andra kommuner?
– Nej, det är omänskliga besparingar. Vi för hela tiden samtal med personal och anhöriga. Sedan utgår vi från det, säger Leif Nilsson.
Det tidigare aviserade besparingsförslaget på nya eller dyrare taxor för verksamheter i kommunens idrotts- och fritidsanläggningar togs också upp. Det var den enda frågan där alla partier inte var rörande överens. S yrkade nämligen överraskande på en återremittering av det förslag man själv varit med att utarbeta i kommunstyrelsen, medan Sarah Karlsson (C), tyckte att det befintliga förslaget skulle klubbas igenom. Men med S egna majoritet blev det föga otippat partiets nya linje som vann.
Ett enhälligt beslut om att bygga ut kommunens distributionsledning för fjärrvärme med omkring 400 meter på norra Tallvik togs också. Något som önskats av ett företag och som beräknas kosta mellan 500 000-700 000 kronor. Att detta skulle gå stick i stäv med kommunens sparplaner höll varken kommunalrådet eller värmeverkets styrelseledamot Gunnar Liljebäck (C), med om.
– De pengarna tas från värmeverkets budget. På sikt är det investering för att fler företag ska kunna ansluta sig eller vilja etablera sig på de obyggda tomter som fortfarande finns, sa Leif Nilsson.