Älgbetet åt skogen

40 procent av allt talltimmer i östra Norrbotten går till spillo på grund av älgbetes-skador. Det motsvarar en årsförbrukning på Rolfs såg och Krekula & Lauri såg.
Nu manar Skogsvårdsstyrelsen till gemensam samling för att lösa problemet.

Överkalix2006-04-03 06:30
I lördags inbjöd Skogsvårdsstyrelsen i Överkalix till älgexkursion i östra Lomträsk, ett område som är hårt drabbat av älgbetesskador. <br>På inbjudningslistan fanns representanter för jägarna, markägare, skogsbolag och allmänheten, totalt följde ett 80-tal personer på den guidade turen som Rikard Hansson vid Skogsvårdsstyrelsen i Överkalix bjöd på. <br>&nbsp;? Skogsvårdsstyrelsen har ingen beslutanderätt för avskjutningsnivåer men vi har fått direktiv att sätta ned foten för att kunna stävja betesskadorna. Då måste vi börja med att skapa en dialog, det här är början på det, säger han. <br>Hobbyverksamhet<br>Skogsindustrin sysselsätter 90.000 personer. De ökande betesskadorna har börjat bli ett nationellt problem och diskussionerna kring åtgärder mot detta har varit många. Utifrån Skogsvårdsstyrelsens direktiv hävdas att skogsbruket inte har råd med fler betesskador. Däremot är jakten en hobby-verksamhet och då måste man väga in hur mycket skadorna kostar. <br>Bekymrade<br>&nbsp;? Det ska inte behöva se ut som det gör nu. Vi måste noggrant följa avskjutningen och kontrollera inventeringarna av betningen så vi hittar en balans, sa Hansson. <br>Birger Persson, älgjägare och ordförande i Lomträsk viltvårdsområde och älgbetesområde, ser ingen annan råd än att öka avskjutningen. Att inte göra det är nationalekonomiskt helt vansinnigt, säger han. <br>&nbsp;? Vi lämnar efter oss skadade marker bara för att få jaga älg. Här finns massor av älg både på hösten och vintern och det gör oss bekymrade, säger han. <br>Jägarna förstår<br>Enligt Anders Johansson, ordförande i Överkalix jaktvårdskrets, har avskjutningen av kor inom området kring Lomträsk närmat sig 50 procent de senaste åren. Dessutom har tilldelningen nästan femdubblats sedan 1999 och fram till 2005, men det har inte räckt. Ett problem är enligt honom, en ökad invandring av älg från Övertorneå. Från Övertorneås krets hävdade man att de drabbas av en invandring från Överkalix. <br>Diskussionerna böljade fram och tillbaka men förståelsen bland respektive grupper ökade allteftersom timmarna gick, konstaterar Rikard Hansson.<br>&nbsp;? Det här var lyckat. Vi fick igång en dialog och diskuterade om ett samarbete mellan kommunerna för att se över vidden av skadorna. Jägarna börjar förstå att stammen måste tas ned, säger Rikard Hansson. <br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om