– Det är så sorgligt att det får gå till så här. Rena slöseriet, säger 65-åriga Sally Öhlin, en av de fem som berörs.
Sedan september i fjol har hon och de andra inte jobbat en enda timme åt Överkalix kommun. I stället har sköterskor från andra orter lejts in via bemanningsföretag.
– Samtidigt går kommunen ut med att det måste sparas. Man undrar ju inom vilka fler områden sådant här pågår. Man förlorar ju hela tron, säger Sally Öhlin.
Själva upprinnelsen är att sköterskorna i februari i fjol begärde höjd lön av kommunen: 350 kronor timmen, vilket plus gängse ob-ersättning (21,90 kr/tim kvällstid, 55,30 kr/tim helg och 104,50 kr/tim storhelg), pensionärernas lägre semesterersättning och sociala avgifter (på omkring 15 respektive 10,2 procent) skulle innebära en kostnad för arbetsgivaren på 410-585 kronor timmen. Något kommunen emellertid sa blankt nej till.
– Vi försökte få till ett möte med socialchefen. Men i mars fick vi via ett mejl veta att det var icke förhandlingsbart. Sedan blev det helt tyst, säger Anne-Maj Wennberg, 66.
Tystnaden har enligt sköterskorna sedan hållit i sig, förutom under semester- och älgjaktsmånaderna juni-september då vissa av dem efter hand fick rätt många pass.
– Men när kommunen först hörde av sig långt in i maj hade ett bemanningsföretag redan anlitats. Ordinarie personal hade också uppmanats att skriva upp sig, trots att de har dubbel ersättning direkt de kallas in extra. Så i juni var det bara enstaka dagar kvar, säger Anne-Maj Wennberg som istället tog jobb i Kiruna med 400 kronor timmen.
Av tidigare kollegor har gänget fått veta att de plockats bort från vikarielistorna. Samtidigt visar fakturor från Vårdpartner i Norden AB och Medlinc Nordic AB att deras sköterskor kostar kommunen 630-690 kr timmen dagtid och 768-966 kr övrig tid – vilket är klart mer än för de pensionerade sköterskorna.
– Dessutom skattar ju vi på orten. Det är pengar som kommunen nu bara skickar iväg, säger Anne-Maj Wennberg.
Bemanningsföretagens totala nota till kommunen blev 1 063 883 kronor, exklusive moms, för maj-december. Sköterskorna framhåller att deras upprördhet inte handlar om att de inte får jobba, utan om att ett dyrare alternativ väljs:
– Och om hur skattebetalarnas pengar används. På sikt hoppas vi att fler yngre kan anställas, säger Marja Nilsson, 64.