Hemvärnet kan utnyttjas bättre

I helgen har hemvärnet i Kiruna och östra Norrbotten haft besök från rikshemvärnsstaben och chefen själv, Roland Ekenberg inspekterade övningarna i Kiruna och Kalix. Numera heter det förövrigt hemvärnet ? natio-nella skyddstyrkor och motsvarar med sina 30.000 man och kvinnor, halva det svenska försvaret eftersom de övriga i försvarsorganisationen är ungefär lika många. Klen uppslutning Ekenberg tycker att verksamheten i regionen fungerar bra, även om uppslutningen till just denna övning i Kiruna var lite klen. Desto bättre var det i Kalix och gränsjägarbataljonen, där även Övertorneå, Överkalix och Haparanda ingår, lyckades samla 340 deltagarare, det vill säga hälften av hela styrkan i området. I Pajala där inspektionen sköttes av bland andra överstelötjnanten Peter Helsinger, framfördes önskemål från såväl bataljonen och de båda kommunernas företrädare att försvaret, i stället för att skrota bandvagnar, skulle överlåta ett par till Lapplands jägarbataljon, där förutom Pajala även Gällivare kommmun ingår. Detta kan enligt Peter Helsinger lösas genom att kommunen eller frivilligorganisationer exempelvis lottakåren kan ansöka om att få bandvagnar, tält och annan utrustning. Helsinger säger också att man bör titta på en Norrlandslösning, där utrustning anpassas till rådande förhållanden. Kan utnyttjas mer Roland Ekenberg säger att övningsmässigt är hemvärnet fortfarande nästan helt inriktat på krigsövning och beväpnad bevakning i fredstid, något som kommer att bli mer aktuellt i och med det nya lagförslaget om att man ska få samverka med polisen vid bland annat terroristbekämpning. Men i verksamheten är den civila delen, med skogsbrandbekämpning, eftersök med mera, av stor betydelse. Generellt säger Ekenberg att hemvärnet finns med i ganska stor utsträckning i civila räddningsinsatser, men den skulle enligt honom kunna nyttjas än mer. Vad gäller östra Norrbotten säger Nils Göran Strömbäck att det dels är en ekonomisk fråga hur mycket hemvärnet nyttjas av räddningstjänsten, dels har det tidigare inte varit känt vilken utrustning som Hemvärnet har. Det är dock planerat övningar där de beröda kommunerna finns med, allt för att förbättra samverkan i de civila räddningsinsatserna. Vill ha in de unga Rekryteringen av unga till hemvärnet är en annan viktig fråga som måste lösas. Roland Ekenberg menar att det, i och med att allt färre gör lumpen, är allt viktigare att fånga upp de direkt. Det kan också bli aktuellt med en kortidsutbildning på cirka tre månader för att få in övriga. André Krutrök och Victor Mella i Pajala är båda 16 år gamla och har gått med i hemvärnet ungdom. De har till-delats en mentor som lotsar in de i verksamheten. De säger att de hellre är med här än, som många av kompisarna, sitter inne och håller på med datorer.  ? Min mamma är med här och jag tyckte det verkade intressant. Man får åka bandvagn och vara ute i skogen. Man får också lära sig sjukvård och livräddning och det är bra att kunna, säger André, som mycket väl kan tänka sig en framtid i det militära  ? Ja, det verkar vara ett bra och roligt jobb ? man slipper sitta inne på ett kontor, säger han.

Hemvärnet kan utnyttjas bättre

Hemvärnet kunde användas än mer i civila räddnings- och katastrofinsatser, än vad som sker i dag. Det anser rikshemvärnschefen Roland Ekenberg på inspektionsresa i östra Norrbotten.