Rugby i sankmarken

En myr med en massa människor. Och de var inte här för hjortronplockning utan här spelades det rugby i sankmarken.
– Det är sjukt jobbigt, men sjukt roligt, säger Johan Engström.

PÅ SPRÅNG. Om det inte vore för att man sjönk ner i marken på varje steg.

PÅ SPRÅNG. Om det inte vore för att man sjönk ner i marken på varje steg.

Foto: Jesper Sandberg

Örarna2013-07-29 08:57

Det var Lovisa Modig som kom på den galna idén för fem år sedan. Hon drog ihop ett kompisgäng på ungefär tio personer och testade på den något udda sporten myrrugby. Nu när evenemanget firar 5-årsjubileum är det 34 deltagare som är med.

– Det är en bra alternativ träningsform, sen är det en riktigt bra heldag. Efter matchen badar vi och äter god mat, säger Lovisa Modig.

Hela gänget möts upp vid Lovisas Gård i Örarna utanför Luleå. Efter en kort genomgång för upplägget om hur dagen ser ut delar Lovisa Modig ut stora sopsäckar till alla.

– Ni måste ha det i era bilar, för ni kommer bli riktigt smutsiga och blöta, säger Lovisa till den förväntansfulla deltagarmassan.

Sen bär det iväg. In på grusväg mellan Örarna och Bensbyn. Väl en bit in på grusvägen stannar kolonnen av bilar och via en mindre skogsväg promenerar hela gänget vidare. Den svettiga promenaden fortsätter sen rakt ut i skogen, inte ens en stig finns. Men Lovisa Modig har varit och förberett och satt ut snitslar på träden.

Men så uppenbarar den sig till slut: Holmmyren i all sin prakt.

Efter lagindelning kommer frågan vilka regler som egentligen gäller i myrrugby.

– Man får tacklas, brottas och trycka ner folk i leran. Det viktiga att komma ihåg är att man bara får passa bollen bakåt, säger Lovisa Modig.

Petra Holmbom från Sävast är domare och den som håller koll på läget i allmänhet. Hon har varit med och spelat tidigare upplagor men är inte med i år.

– Jag fick en armbåge i skallen förra året och jag har kvar sviterna från den ännu, säger hon.

Gruppen delades upp i sex lag och tre rugbyplaner konades upp på den minst sagt svajiga marken.

När matcherna var igång startade de i ett ursinnigt tempo. Men efter bara några minuters spel var det många som hängde på knäna av trötthet.

Det ser verkligen jobbigt ut. Att springa, tacklas och brottas när de allt som oftast sjunker ner till knäna i den dyngvåta myren.

– Men i år är det mycket torrare än förra året, säger Petra Holmbom.

Hon berättar om ett år när det var någon som råkade tappa sina bilnycklar i myren.

Efter några matcher börjar vissa deltagare ta av sig sockar och skor, de menar att skorna sugs fast nere i sankmarken.

Johan Engström och Elias Engström sitter och pustar ut mellan matcherna.

– Jag är helt slut. Men det är en underbar dag och sjukt roligt, säger Johan Engström.

– Det är riktigt bra träning men jag har lyckats att hålla bort mjölksyran än så länge, säger Elias Engström.

Och visst blir det lite allvar ibland under matcherna men hela dagen präglas av leende på läpparna och många skratt. Vem vet, snart kanske vi har myrrugby på OS-programmet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!