På de kommunala badplatserna ska det finnas livbojar, i vissa fall flera, samt en lång flytande hake som kan användas till att fånga in en person i kläderna.
– Vi har skyltar på svenska och engelska om att det är olika vattendjup. Däremot inga båtar, det hade vi men ungarna tog hand om dem eller så stals de, säger Jan Blomqvist, fritidsförvaltningen i Luleå.
Platsen i i Niemisel och Råneälven där en man drunknade häromdagen var tidigare en kommunal badplats. Det var en hel del år sedan, enligt Jan Blomqvist.
Det finns ingen räddningsutrustning där.
– Den räknas inte som badplats, säger Petter Wikström, fritidsförvaltningen.
Den man som drunknade kunde inte simma. Inte heller dennes landsman som var nära att omkomma, berättar bekanta. De hade kommit till bygden för några månader sedan och är från Afghanistan.
En ortsbo berättar om en person som så nyligt som häromdagen ryckte in och under dramatik räddade en asylsökande i Sörbyn från att drunkna.
I Sverige ska barn senast i åldern elva-tolv år kunna simma 200 meter, varav 50 i ryggläge.
Hans Ekenberg, vice ordförande i Norrbotten inom Svenska Livräddningssällskapet, menar att det är ett bekymmer att asylsökande/nyanlända i många fall inte är vana vid vattenförhållandena i Sverige. I Niemisel finns djuphålor och det är strömt. Ortsborna vet det.
– Det borde vara de som tar emot och inhyser människor som upplyser om förhållandena. Det är viktigt att de som kommit till Sverige får information om förhållandena och hur man beter sig. Okunskap är farligt, vatten behöver inte vara det. I Älvsbyn, där jag nu befinner mig, är det Älvsbylottorna som sprider kunskap, säger Hans Ekenberg.
Han påminner sig en olycka i Luleälven enstaka år tillbaka då en utländsk kille drunknade.
Hans Ekenberg påtalar också att kommunerna tagit sin hand från många badplatser för att slippa ansvarsfrågan om det händer något.
Under de senaste tio åren har 1 058 personer drunknat i Sverige, uppger Svenska Livräddningssällskapet. Det gällde fram till nyligen.
Under tiden januari-juni i år drunknade 61 personer i landet. Det handlar om badolyckor, drunkning vid isförhållanden och i samband med båtturer, bland annat.
Men Karin Brand, generalsekreterare i Livräddningssällskapet, uppger att ayslsökande/nyanlända förekommer mindre i drunkningsolyckor än personer som bott i landet länge. Detta gäller även med hänsyn taget till att andelen asylsökande är lägre.
– Att ayslökande inte kan simma stämmer, men de allra flesta är väl medvetna om att inte ta risker. Det är medelålders män, 55 plus, som förekommer i olyckor, säger hon.
I många fall finns alkohol med i bilden vid olyckor.
Migrationsverket ordnar inga simskolor. Livräddningssällskapet ordnar i samarbete med verket information och utbildning kombinerat med simskolor vid ett mindre antal asylboenden.
– Men vi är en förening och vill ha betalt för det vi gör, säger Karin Brand.