Stor spänning när Stig hittade den försvunna färjan

Den 22 eller 23 maj 1966 försvann färjan Sikfors från platsen där den stod uppallad på land. Den hade tagits ur trafik fyra år tidigare när den nya bron över Piteälven byggdes.

Hösten 1995, nästan 30 år efter att färjan försvann, dök Stig Lundgren i älven här vid bron i Borgfors. Av en slump simmade han rakt på färjan, en upplevelse han aldrig glömmer.

Hösten 1995, nästan 30 år efter att färjan försvann, dök Stig Lundgren i älven här vid bron i Borgfors. Av en slump simmade han rakt på färjan, en upplevelse han aldrig glömmer.

Foto: Catrin Renlund

Öjebyn2023-07-28 15:04
undefined
Här vid Sundet gick färjan över till Sikfors i över 20 års tid. Det var också härifrån den plötsligt försvann i maj 1966.

Hösten 1995, nästan 30 år senare, dök Stig Lundgren, sportdykare från Öjebyn, i älven vid bron i Borgfors. Han simmade mot strömmen så långt linan räckte och undersökte botten. Plötsligt blev det svart framför honom. När han tittade upp såg han hur ett båträcke avtecknade sig mot ljuset. Pulsen galopperade och om han hade kunnat skrika rakt ut där i vattnet så hade han gjort det. Han förstod att detta måste vara den försvunna Sikforsfärjan som han hört talas om så många gånger.

– Att finna ett vrak är att få sin gamla pojkdröm uppfylld, sade han då.

undefined
Färjan i Sikfors i dess glans dagar, förmodligen på 1950-talet. Vilka män som står och pekar ut mot älven är inte känt.

Sedan dess har han dykt vid färjan ytterligare några gånger och även varit med och tagit fram fakta om den.

Enligt efterforskningar tog färjan form i Piteå 1940 och Piteå mekaniska var med och byggde den. Den drevs, liksom Arnemarksfärjan, med strömbräda. Brädan bildade en plog mot relingen och fångade upp vattenmassorna. På så sätt förde strömmen färjan framåt. När den skulle tillbaka vändes plogen åt det motsatta hållet. Färjan gick i trafik ett tag efter det att bron i Borgfors invigts i oktober 1962. 

undefined
Stig Lundgren var med vid ytterligare en vrakdykning efter färjan i Sikfors 1998. (Arkivbild)

– Ägare var dåvarande Vägverket och troligen skulle färjan flyttas för att istället gå i trafik uppåt landet. Men när de kom för att hämta den så var den borta. Den hade följt med strömmen på den sista färden. Den är ett riktigt kulturminne, säger Stig Lundgren.

undefined
"Det är inte otroligt att jag börjar dyka igen, det är så spännande. Vid broar är det särskilt intressant, där har allt möjligt slängts ner i vattnet."

För tio år sedan lade Stig Lundgren bort dykardräkten. 

Innan han nyligen gick i pension körde han lastbil och när han passerade Pitsundsbron, drog det i "dyknerven". Hur ser det ut där nere på älvens botten nu? Vad kan ha kommit dit för saker? Han bad en bekant kolla över utrustningen som inte varit använd på tio år och han konstaterade att stora delar av den var obrukbar, så det rann ut i sanden.

undefined
Ombord på färjan i Sikfors på den tiden det begav sig.

– Men det är inte otroligt att jag börjar dyka igen, det är så spännande. Vid broar är det särskilt intressant att dyka, där har allt möjligt slängts ner i vattnet. Förr körde man ut bilar, spisar och annat som man ville bli av med på isen där sakerna fick sjunka när isen smälte. Det finns förmodligen mängder av gamla bilar i vattnet på vissa ställen i Piteå.

undefined
Stig Lundgren på platsen där färjan försvann.

Enligt forskare finns det över hundra skepp och båtar på botten längs Norrbottenskusten.

Han berättar om en händelse vid en dykning utanför Hemlunda vid ön Märren, eller "Marra", som den kallas.

– Då hittade vi en ny skoter på botten som visade sig vara stulen på Öhmans motor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!