För fyra år sedan flyttade Maria Nilsson och maken Jan Nilsson från villan de bott i sedan slutet av 80-talet. De flyttade in i ett mindre hus med desto större tomt, totalt en hektar. Och tidigt stod det klart att det var trädgård och odling som skulle stå i fokus.
– Jag har odlat tidigare också, men nu gav den nya tomten nya möjligheter. Så då bestämde vi oss för att satsa ordentligt – så pass att vi ska bli självförsörjande på grönsaker år 2020, berättar Maria.
Sedan flytten har hon och maken satt upp två växthus, ett mindre som följde med från tidigare bostaden, och ett större som de byggt själva.
– Det tog ungefär en månad att bygga växthuset. Allt material utom syllen är återanvända golvreglar som vi fått klyva till takstolar, läkt och reglar. På detta han vi fäst kanalplast. Vi valde det framför glas eftersom det är lättare, både att hantera och viktmässigt. Det är dessutom väldigt tåligt, berättar Maria.
På marken ligger ett tjockt barrtäcke och längs med växthusets långsidor har man snickrat ihop stora, platsbyggda odlingsbänkar.
– Vi har gjort dem höga för att få extra mycket jordvolym.
I mitten av växthuset står ett stort bord och några stolar och i ena hörnet en träsoffa. Växthuset används i första hand för odling, men det är också ett uterum som familjen kan äta middagar i under såväl vår, sommar och höst.
Men så vad odlas i de båda växthusen? I det lilla är det tomater av olika slag, sallad, ruccola, kryddor som persilja, basilika, timjan och oregano. I det stora växthuset är det tomater, paprika, chili, gurka, physalis, citronträd, passionsfruktträd, vinranka, rädisor, pak choi och spenat.
Ute växer grönkål, svartkål, broccoli, blomkål, spetskål, vitkål, morötter, palsternacka, rödbetor, squash, ärtskidor, dill, nyzeeländsk spenat, bladspenat, mangold, bönor av olika slag, jordgubbar, potatis, röda och svarta vinbär, körsbärsträd och körsbärsbuskar, äppelträd, loganbär, purjolök, vitlök, rödlök, gul lök, gräslök och rabarber.
– Att odla är ett sätt att få vara kreativ samtidigt som man gör något meningsfullt. Och framför allt så är det jättegott.
Hur mycket tid lägger ni på odlingen?– Svårt att säga exakt. Men mest tid lägger vi på planering och plantering, för det gäller att få ett flöde i odlingen. Och eftersom vi vill äta det vi skördar under hela året så förädlar och fryser vi mycket av det vi skördar.
Hur ser säsongen ut?– Vissa saker går att skörda ända in i november. Och i mars så börjar jag vinterodla i plastbackar utomhus. På så vis får jag fram fina plantor att plantera till våren och tack vare det så blir det tidig skörd.
Metoden hon använder är så kallad täckodling. Det innebär att odlingarna täcks med gräs, halm, löv och annat lämpligt material. Småkryp och mikroorganismer sätter genast igång att arbeta med nedbrytning av materialet samtidigt som maskarna gräver gångar som både är bra för luftningen och för transporten av vatten i jorden. Resultatet blir massor av fin näring och härliga mullämnen som håller jorden lucker och effektiv att odla i.
– Täckodling är arbetsbesparande samtidigt som det krävs mindre bevattning. Du behöver inte gräva i jorden när du ska odla, utan gör enkelt nya odlingsbäddar direkt på grässvålen. Och så slipper du rensa så mycket ogräs, säger Maria.