Nytt beroende utmaning för vården

Unga som spelar för mycket datorspel blir ett fall för sjukvården. Sahlgrenska i Göteborg har startat en mottagning för personer i riskzonen.

Centralt i behandlingen är att hitta en bättre balans i livet, utifrån vad som är viktigt och värdefullt , säger enhetschefen Annika Hofstedt.

10 april 2020 08:26

Världshälsoorganisationen (WHO) har beslutat att klassa beroende av datorspel som en sjukdom. Men fenomenet är så nytt att sjukvårdens kunskap ännu är låg.

Vi vet inte hur stort problemet är. Det finns studier som visar på att allt från en halv till tio procent av befolkningen är drabbad, beroende på hur man frågar och var i världen, säger Annika Hofstedt, som är chef på Sahlgrenska universitetssjukhusets mottagning för spelberoende och skärmhälsa.

Mottagningen behandlar sedan tidigare personer som är beroende av spel om pengar.

Flera symptom finns på liknande sätt i båda tillstånden. Men det är troligen en skillnad i vilka problem personerna har för övrigt, och vad som gör att man fastnar. Det finns exempelvis fler sociala faktorer som driver datorspelandet, säger Annika Hofstedt.

Hon framhåller att datorspel för de allra flesta är ett nöje som tillför positiva saker i livet. Men vissa spel har faktorer som ökar risken att man blir beroende. Det handlar om saker som att man spelar i lag, och inte vill svika kamraterna, och spelens uppbyggnad med nivåer ("levels") som man vill uppnå eller hålla sig kvar på.

Varför man spelar är också viktigt. Den som spelar för att fly från jobbiga känslor anses löpa större risk att bli beroende.

Dygnet runt

Dessutom kan spel via nätet pågå dygnet runt.

Det finns spel som inte har ett tydligt slut. Man kan bara fortsätta spela i kanske 18 timmar, utan något automatiskt avbrott, säger Ida Strannerud, socionom som arbetar med unga personers hälsa och spelande i projektet Cirkus Gaming, som drivs av föreningen Flamman i Malmö.

Strannerud tycker att satsningen i Västra Götaland är mycket intressant.

De är först på regional nivå med detta. Det är bra att det finns en tydlig huvudman att vända sig till för den som söker stöd, och för föräldrar och andra yrkesgrupper som vill ha råd och stöd. Och det är bra att det är ett tydligt fokus kring just beteendet kring datorspelandet, framhåller Ida Strannerud.

"Gaming" (till skillnad från "gambling") är den engelska termen för olika skicklighetsspel vid dator, telefon eller tv-skärm. En mycket stor del av utövarna är pojkar eller unga män.

Undersökningar visar att flickor och pojkar har ungefär lika mycket tid vid olika skärmar. Men tjejerna lägger mer av sin tid på sociala medier, medan killarna spelar mer, säger Annika Hofstedt på Sahlgrenska.

Orsak eller verkan?

En fråga som söker svar är denna: Spelar man för mycket datorspel för att man mår dåligt, eller mår man dåligt för att man spelar för mycket datorspel?

Det är ju mycket intressant, och jättesvårt att veta. Det varierar säkerligen mellan olika individer, säger Annika Hofstedt.

Och vad menas med att spela "för mycket"?

Att sätta en tidsgräns för vad som är ett beroende blir ett trubbigt mått.
Gränsen handlar mer om när spelandet går ut över resten av livet. Tar det mer än det ger? Går det ut över förpliktelser? Man kanske blir av med jobbet eller inte klarar sina studier. Man kanske har mycket umgänge på nätet, men försummar andra relationer som egentligen var viktiga, beskriver Annika Hofstedt.

"Skambelagt"

Hon tror att det kan vara skambelagt att inte kunna hålla spelandet på en bra nivå och det är få som öppet talat om sina problem. Och trots begränsad kunskap finns det hjälp av få.

Det finns ingen etablerad svensk manual för behandling. Vi har tagit fram en som bygger på kognitiv beteendeterapi, KBT. Det är mycket "här och nu". Vad fyller spelandet för funktion? Vad kan man göra i stället?
Vi arbetar med tankar och känslor kring att ändra sina beteendemönster. Centralt i behandlingen är att hitta en bättre balans i livet, utifrån vad som är viktigt och värdefullt för den enskilda individen, säger Annika Hofstedt.
Fakta: Varningssignaler

Några av bedömningsfrågorna för diagnosen datorspelsberoende, enligt en manual som ges ut av American Psychiatric Association:

Abstinenssymptom som rastlöshet eller irritation om det inte finns möjlighet att spela.

Oförmåga att minska eller avbryta spelandet.

Tappar intresset för andra aktiviteter.

Ljuger för andra om hur mycket man spelar.

Spelar för att hantera svåra känslor.

Arbete eller relationer riskeras av spelandet.

Källa: Sahlgrenska universitetssjukhuset


Fakta: Mottagningen

Sahlgrenska universitetssjukhusets mottagning för datorspelsberoende är först i landet inom den offentliga sjukvården. Privata kliniker finns sedan tidigare.

Under våren arbetar man med en pilotgrupp, som själva sökt sig till vården. De flesta är män i 20-årsåldern.

I höst räknar man med att ta emot patienter, från 16 år och uppåt, som remitteras till mottagningen. Så kallad egenremiss gäller också.

Behandlingen är en form av kognitiv beteendeterapi (KBT). Det praktiska genomförandet har ändrats på grund av coronaviruset, så att digitala möten ersatt exempelvis gruppträffar.

Källa: Sahlgrenska universitetssjukhuset

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Micke Larsson/TT