Nymfen - en sällskaplig busfågel

Den minsta arten av kakaduorna är nymfparakiten, eller nymfkakadua som den också kallas. Att den blivit en populär tamfågel är inte konstigt för den är både vacker och intelligent, och ibland riktigt lekfull.

bra kompis. Nymfparakit är en bra första fågel. Den är sällskaplig och relativt lätt att få tam.Foto: Claudio Bresciani/Scanpix

bra kompis. Nymfparakit är en bra första fågel. Den är sällskaplig och relativt lätt att få tam.Foto: Claudio Bresciani/Scanpix

Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX

Stockholm2009-11-24 06:00
Nymfparakiten en bra förstafågel. Den blir lätt tam och tillgiven. Den är lagom stor, runt 35 centimeter mellan stjärten och huvudet exklusive tofsen, och den lever länge - mellan 10 och 20 år.Den är mycket nyfiken och hittar gärna på bus. Samtidigt är nymferna relativt lågmälda, de sjunger melodiskt och härmar gärna olika ljud - med lite tålamod kan nymfparakiten också lära sig prata. Men framför allt är den väldigt sällskapssjuk och ogillar att vara ensam för länge.Sällskapssjuk
Den som vet med sig att det inte kommer att bli så mycket tid över för lilla pippin bör se till att den får en kompis. Det kan funka med till exempel en undulat, men helst ska det vara en annan nymfparakit - hane eller hona spelar inte så stor roll. Det kan dock vara svårt att se skillnad på könen så bli inte förvånad om det blir ungar!Men är den ensam är det du, eller någon ur familjen som får ta kompisrollen, och det kan bli riktigt roligt. Varje fågel har sin egen personlighet och den ensamma lilla kakaduan är ofta lätt att tämja.Lugn och ro
Bianca Wallhager arbetar på djuraffären Sofo’r pets i Stockholm. Hennes råd till de som nyss skaffat en nymfparakit är att inte stressa utan låta fågeln komma fram själv, annars kan det ta längre tid innan nymfparakiten känner sig så trygg att den kan lita på sin nya ägare.- Första veckan bör den få lugn och ro så att den vänjer sig vid sitt nya hem, sen kan man börja med att sträcka in en hand samtidigt som man småpratar lite med den.Ett tips är att ge den några leksaker att pyssla med under sin tid i buren. Nymfparakiten gillar att plocka med saker, men för den skull behöver man inte ha överfullt av grejer i buren.Några plastringar, ett rep eller några trädpinnar som har barken kvar brukar vara mycket uppskattade. Pinnarna håller både näbben och fötterna i trim, dessutom gillar nymferna att skala av barken och gnaga på knoppar och grenutväxter.Nymfer i det fria
Nymfparakiten lever fritt i Australiens inland, högt uppe i eukalyptusträden. I mitten av 1800-talet importerades den som burfågel till Europa och efter ytterligare hundra år började den förekomma som husdjur i Sverige. Nuförtiden säljs bara nymfparakiter från uppfödningar eftersom det införts ett förbud i Australien mot export av fåglar.Träna vingarna
Den som vill sköta om sin lilla nymfkompis väl, bör
se till att den får komma ut någon gång varje vecka och testa sina vingar. Fast först gäller det att täcka över fönster och glasytor så att den inte flyga in i dem.- Vill man att den ska trivas riktigt bra kan man duscha den då och då försiktigt med blomsprutan. Då brukar de passa på att tvätta sig och sträcka ut sina vingar, säger Bianca Wallhager.
Det här behöver du till din nymfparakit:Rymlig bur - för en nymfkakadua bör den enligt lagen inte vara mindre än 0,84
kvadratmeter.Sittpinnar som inte är för smala så att foten når runt. Dessutom är det bra att ha pinnar med sandpapper på som hjälper till att slipa ner klorna.Sand till buren (finns i djuraffären)Mineralsten med jod och kalciumFröblandning (mat)VitaminerVattenbadVattenautomatLeksaker och naturpinnar med småkvistar och barkEn nymfparakits
kroppsspråk:Tofsen ligger bakåt - nymfen är lugnTofsen uppåt/framåt - pigg, alert och uppmärksam.Spänd tofs som står rakt upp, smal kropp - mycket upprörd, rädd och beredd att flyga.Tofsen slickad bakåt, småsjungande, vankande med framåtlutad kropp - kan betyda att den vill ställa sig in och umgås.Bakåtslickad eller upprättstående tofs, öppen näbb, väsande - arg, beredd att gå till anfall.Stjärtvickning - tecken på att fågeln är glad.Småtjattrande - ett tecken på att fågeln mår bra och känner sig trygg.Allmänna råd:Nymfparakiter är oftast friska djur. Några varningstecken är om den äter dåligt, kisar med ögonen eller blundar, sitter stilla och burrar upp sig. Då bör man ta den till en veterinär.Om nymfen skriker högt och mycket kan det bero på olika saker. Det vanligaste är att den vill ha sällskap, men det kan även bero på annat - till exempel att den känner sig orolig. Ruggningen ska dock inte förväxlas med sjukdom. Generellt brukar inte inomhusfåglar rugga så kraftigt utan tappar fjädrar då och då under hela året.Nymfparakiter kan häcka flera gånger varje år. De lägger fyra till sju ägg som ruvas i 21 dagar. Ungarna blir flygfärdiga efter cirka 35 dygn.Färger:Den vilda nymfen är grå, men genom avel har den fått olika färgskiftningar: lutino, pärl, brokig, isabel, vithuvad, silver och albino.Könsskillnader i färgerna syns på kindfläckarna som generellt är klarare på hanarna, samt att honorna har tvärrandiga fjädrar på undersidan av stjärten.Lästips och bra sajter:hem1.passagen.se/
cockatiel/index.htmwww.zoonen.com/index.asp?cid=1634895www.maximillianfox.com/Birds/Nymfparakit.htmwww.papegojor.ifokus.se (klicka på artiklar och sen nymfkakaduor)
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om