Långt ifrån raka spåret
Byggs Norrbotniabanan nära E 4 kan stationer byggas i Antnäs, Norrfjärden och Rosvik.Med järnväg längre inåt land blir det inga stationer.
LÄTTBYGGT. Jöran Gärtner pekar på att det är tämligen flack mark men frågan är var sträckningen ska gå.
Foto: Eija Dunder
Fågellivet kan komma att störas men oavsett lösning är tranorna i Alvik ur riskzonen.
Allt detta får bybor, och alla andra också för den delen, fundera på. I dagarna ges tillfälle att tycka till om alternativen när Trafikverket håller samråd i nämnda byar.
– Vi är nu i skedet att vi tar reda på alla fakta, sade Urban Eriksson, biträdande projektansvarig för Norrbotniabanan, vid en pressträff med Trafikverket i Norrfjärden i går.
Hälften av järnvägsutredningarna för Norrbotniabanan är slutförda. De som pågår är Piteå–Södra Gäddvik samt Södra Gäddvik–Luleå (slutfas) och Umeå–Robertsfors.
För Piteå–Södra Gäddvik, som det nu gäller, finns i grunden en förstudie och ungefär där börjar järnvägsutredningen.
Det finns två huvudspår med olika kilometerbreda korridorer att fundera på.
Öst:
Då går järnvägen från Piteå till Norrfjärden, där det kan bli en station nära bensinmacken Statoil, vid E 4. Alternativt en station väster om byn. Spåret går till Rosvik, där det kan bli en station nära E 4 eller i byn. Det kan också bli en station insprängd i höjden mellan Alvik och Antnäs, alternativt nära
E 4 i Antnäs.
Jöran Gärtner, Trafikverket, projektledare för sträckan, säger att det är gränsfall huruvida byarna/samhällena är stora nog för att ha stationer.
- Frågorna är om vi ska ha stationsstopp, kanske bara något eller inget alls, summerar han. Trafikverket är också intresserat i vad mån byarna står inför att växa.
Jöran Gärtner råder alla som bär på synpunkter att tänka längre än till sin egen generation.
Väst:
Inga stationer. Järnvägen går väster om Kopparnäs och Norrfjärden och passerar utanför Sjulsmark. Därefter vidare till Hällfors, en liten by inom Luleå kommun. Sedan svänger järnvägen österut och går norr om Alvik och till Måttsundsronningen.
Utöver huvudspåren finns möjligheter att kombinera väst–öst.
Klarhet om fåglarna
Trafikverket säger att det oavsett alternativ handlar om flack mark som är lätt att bygga på jämfört med Botniabanans kuperade terräng i Ångermanland, fast vissa platser på sträckan är blötmarker.
Fågellivet och Natura 2000-området påverkas av planerna för östra vägvalet. Det gäller Möröfjärden, Ersnäs och Skäret.
– Vi vet inte nu exakt vilka fåglar som häckar. Det är en viktig fråga, säger urban Eriksson.
Så jobbar vi med nyheter