Det blir trångt i det lilla omklädningsrummet i Rosviks ishall när damerna droppar in för att remma på sig skridskorna samtidigt som småpojkarna kliver av isen och försöker hitta sina skydd.
Några pappor ropar efter sina söner som försvinner i villervallan. De svettiga smågrabbarna pustar på bänkarna och får trängas med hockeyspelarna i Old girls.
Varje söndag kväll har ett gäng kvinnor som kallar sig Old girls träning i Kristallen, Rosviks ishall. Träningarna drog igång förra året. Det började med att en kvinna i byn, Stina Spett, startade ett flicklag och frågade om det fanns några mammor som också ville spela. Det var det. Från början var det sju, åtta kvinnor i olika åldrar med på träningarna, totalt var det tolv i laget. De hade ingen tränare utan fick hockeyövningar från andra lag. Nu har skaran växt och damerna är ett tjugotal på träningarna och Old girls lockar andra än Rosvikare.
När nästan alla är ombytta och klara fråga en kvinna med trunken över axeln var hon ska byta om. Det är Anki Sandberg, 47, som kommer för första gången till träningen. Hon har kört från Jävre och konstaterar att det tar 29 minuter. Hon skrattar och berättar att hon inte åkt så mycket skridskor men att hon drömde om att vara isprinsessa som ung.
– Men i Kalix Nyborg var det inte så mycket sånt.
På isen ser det ändå ut som om Anki har koll på åkningen.
– Det här var jättekul, bra träning och motion, säger hon när hon pustar ut i båset.
Ulrika Malmlöf, 42, läste om Old girls i Piteåtidningen. Hon ger sig inte in i det trånga omklädningsrummet utan sätter sig och remmar skridskorna i trappan utanför.
– Förra hösten läste jag läste en liten artikel om att det här fanns. Då tog jag kontakt och frågade om jag fick börja. Jag har alltid velat spela hockey men jag har varit för feg tidigare. Med det här laget finns det inte längre några ursäkter.
Ulrika är också en av dem som får köra långt för träningarna. Hon kör från Sikfors som ligger tre mil från Rosvik. Johanna Karlsson, 40, säger att hon har tusentals timmar vid sidan om rinken med sina barn.
– Och nu tycker jag att det är det superroligt att vara på den.
Hon berättar att laget spelar på en nivån de själva bestämmer.
– Om vi inte kan reglerna med offside och sådant så struntar vi i det. Vi bestämmer våra egna regler och övar på vår nivå.
Lena Nilsson Gustavsson, 38, har spelat hockey med Munksund Skuthamn SK och är en av de rutinerade i gänget. Hon deltar ofta i träningen och gör så också denna söndag. Hon bor i Piteå och säger att anledningen till att hon är med i Old girls är att det inte finns så många ställen att spela ”tanthockey”.
På planen tränas det stoppövningar och passningsövningar innan damerna delar in sig i två lag och spelar. Ena gänget får gula västar på sig. Efter ett tag sätter kvällens yngsta spelare, tioåriga Vega Arvidsson, första målet och gör segergest.
Old girls har ingen målvakt istället står det ett litet mål i det lite större målet som får vara målisen. Men man hoppas hitta någon som vill vakta buren för laget. Målvaktsutrusning finns att låna från klubben. Ännu så länge verkar det i alla fall gå bra utan och någon säger: Det är nog snårigt att träffa målet ändå...
Margareta Nilsson, 39, är inte med och tränar just denna kväll men har tagit en promenad till ishallen. Det är hon och en annan kvinna i Rosvik, Erika Olsson, som håller i kontakterna för laget. Hon säger att Old girls blivit fler efter att de använt sig av sociala medier för att att spridit vetskapen om laget.
– Jag har lagt ut flyers på flera Facebooksidor om att alla är välkomna. Man behöver inga förkunskaper, i det här laget kan alla vara med. Det man behöver är skridskor, hjälm och klubba. Har man ingen klubba så har vi några att låna ut, säger Margareta. På isen denna kväll är det 16 och det brukar ligga kring tjugo varje träning. Laget har ingen tränare, men när Lena Nilsson Gustavsson kom med så steg kvaliteten på träningarna. Margareta berättar att Lena är duktig och att hon håller i de träningar hon är med på och att laget utvecklas snabbt.
– Det har blivit roligare när Lena började och är med på träningarna. Hon kan ju hockey och kan ge konkreta råd på hur övningarna ska utföras tipsa hon man ska bli bättre. Man utvecklas snabbt. Många kan inte stoppsladd till exempel, man kanske bara har åkt med konståkningsskridskor tidigare. Men det går inte många gånger innan sladdarna sitter.
Margareta säger att laget inte har tävlingsambitioner.
– Vi är ett lag som inte nödvändigtvis spelar matcher, men har spelat en match mot Munksunds flicklag förra året. Vi fick storstryk, säger Margareta och skrattar.
– Jag vet inte hur ställningen blev, men tack vare Lena och några inlånade flickspelare fick vi i alla fall in några mål.
Varför är det så få kvinnor som spelar ishockey?
– Det kan ju kännas som en tuff sport och vi är kanske lite försiktigare. Det syns ju här att vi inte spelar på gränsen till vår förmåga utan vi ”safar”. Hockey är den ultimata träningen. De flesta som kommer säger efteråt: Fy sjutton vad kul det var. Vågar man sig hit är man såld.