Gällivare.
Efter en undersökning av Skogstyrelsen kring skogsskador relaterat till älgar i Överkalix kommun i höstas konstaterades ovanligt omfattande betingsskador på tallskog, omkring 20 procent större än i andra jämförbara kommuner, vilket enligt skogsforskare hängde samman med att ett alltför stort älgbestånd, som under vinterhalvåret förstärktes av så kallade vandringsälgar, älg som under vinterhalvåret vandrar från fjälltrakterna i norr till längre söderut liggande marker för att finna föda.
Längre älgjakt
I samråd med Länsstyrelsen togs beslutet att förlänga tiden för älgjakt i Överkalix fram till 1 december i år med motivet att fler älgar skulle skjutas och att älgstammen därmed skulle anpassas till mängden tillgänglig älgföda vilken älgar under vinterförhållanden till stor del finner i marker där tall växer.
Men det möter nu kritik.
Älgar som inte skjuts eller får skjutas lagligt i Gällivare kommun kommer nu att skjutas av jägare i Överkalix kommun med bistånd av SveaSkog som anses underlätta nedskjutningen av älg genom att ploga upp skogsbilsvägar för jägare i Överkalix.
Älgar från Gällivare
Man anser också att älgar, som medvetet inte skjutits av Gällivarejägare med ett viltvårdsperspektiv och som naturligt vandrar över kommungränsen, nu kommer att falla offer för jägare från Överkalix.
- Det är inte någon jakt det handlar om längre, det är skogsbolagen som vill ha bort älgarna och därför är det bara avskjutning som det nu är frågan om, anser Ambjörn Köhler en av de kritiska gällivarejägarna språkrör som nu vill skapa offentlig debatt.
Man anser att en framtid med älgtomma skogar hotar i Gällivare och vill att Länsstyrelsen tar ansvar för en utvärdering av effekterna av älgjaktsbeslutet.
Representanter för SveaSkog och Länsstyrelsen anser att kritiken är obefogad och inte tar hänsyn till faktiska förhållanden.