Väl värt ett försök

Det finns utrymme för många fler bär- och grönsaksodlare i Norrbotten. Det hävdar Hushållningssällskapet som under en rundvandring på försöksgården i Öjebyn visade vilka möjligheter det finns att skörda en mängd olika sorters gröda i vårt klimat.

Norrbottens län2003-08-13 06:30
På tisdagen hade odlare från de två nordligaste länen bjudits in av Hushållningssällskapet till SLU:s (Sveriges lantbruksuniversitets) försöksgård i Öjebyn för en uppvisning av trädgårdsodlingarna som finns där.<br>Trädgårdskonsulent Elisabeth Öberg, som tidigare arbetat för SLU men nu är en av de tre anställda på Hushållningssällskapets nya filial vid försöksgården, var en av de som visade runt.<br>I hennes nya roll ingår också att varje tisdag förmiddag klockan 8 ?10 ge rådgivning på telefon till odlare och allmänhet.<br> ? Forskningsstationen i Öjebyn har varit hotat länge och genom att ta över några av de anställda har vi försökt ge vårt bidrag. Förhoppningsvis ska åtminstone trädgårdsodlingarna kunna få vara kvar, säger Hushållningssällskapets VD Jan-Olof Puranen, som också deltog vid visningen.<br>Han berättar vidare att man i höst räknar med att få ett positivt besked om EU-bidrag till Barents Agro Forum, där försöksgården i Öjebyn kan få en central roll.<br>En av de nya odlingarna som förevisas av Elisabeth Öberg består av skotska svartvinbärsbuskar, planterade ifjol.<br>De är framodlade för att vara resistenta mot gallkvalster och reversion och bär alla ett namn som börjar på Ben: Ben Gairn, Ben Avon, Ben Sarek och så vidare.<br>Privat forskningsinstitut<br> ? De är odlade på ett privat forskningsinstitut vars ägare bland annat producerar vinbärsdryck i konkurrens med Norrmejeriers Jokk, som håller på introduceras i Storbritannien. Därför har det inte varit så lätt att komma över växterna, berättar Elisabeth Öberg och fortsätter:<br> ? Efter tre års arbete lyckades vi hur som helst få hit dem och det finansieras bland annat av Norrmejerier ...<br>De skotska vinbärsbusknarna är framodlade med hjälp av material från Norrbotten som Elisabeth Öbergs föregångare i Öjebyn skickat till Skottland en gång i tiden.<br> ? Den vinbärsbuske som är vanligast i länet är annars Hildur, som är väldigt motståndskraftig, men de senaste åren har den utsatts för gallkvalsterangrepp, konstaterar Elisabeth Öberg.<br>Om de skotska buskarna kan bidra till en ny vinbärsstam i norr är ännu för tidigt att uttala sig om, men tidigare har Europas vanligaste vinbärsbuske Öjebyn odlats fram på försöksgården. Kanske kan den på sikt få en efterföljare.<br>Elisabeth Öberg vandrar vidare till de liksom vinbären ekologiskt odlade jordgubbarna. De är huvudsakligen kanadensiska.<br>Det är ett treårigt försök som avslutas i år och bedrivs på uppdrag åt en norsk försöksstation.<br>Fantastisk skörd<br> ? En del sorter gav fantasisk skörd första året, men sedan har det i vissa fall halverats, säger Elisabeth Öberg, som framhåller jordgubben Oka som den som har gått bäst och därför vill hon försöka köpa loss den sorten.<br> ? Vi vill gärna fortsätta samarbetet med kanadensarna, som inte bara tänker på utseendet utan också också har odlat fram jordgubbar som smakar gott till skillnad från belgiska och italienska jordgubbar som är väldigt vackra och glansiga men inte smakar något, säger hon.<br>Hon konstaterar också att det inte finns någon efterfrågan på ekologiskt odlade jordgubbar.<br> ? Nej, jordgubbar är jordgubbar och folk köper allt de kommer över.<br> ? Det är lite trist att många jordgubbsodlare i Norrbotten har lagt av. Det behövs många fler, kommenterar Jan-Olof Puranen.<br>Sedan är det dags för Bo Nilsson, Sveriges enda stadshortonom och anställ hos SLU, att ta över. Han inleder med att visa de äppelträd som räddats från trädgårdsodlingsstationen i Vojakkalla när den lades ned. Framför allt de ryska och finska sorterna växter gott i Öjebyn.<br>Dålig rykte<br>Därefter förevisar han en försöksodling med olika slags gödsel: stallgödsel, hästdyga, hönsdynga respektive granulerad bycobakt. <br>Huruvida hästdynga är bra eller inte kommenterar han:<br> ? Det har ett dåligt rykte bland odlare, men hittills har vi inte sett några negativa effekter av det.<br>Vi vandrar vidare till den demonstrationsodling som Bo Nilsson har anlagt.<br> ? Det är för att visa vilka möjligheter vi har att odla ett varierat utbud i norr. Alla behöver ju inte odla morötter eller broccoli utan man kan också nischa in sig på annat, säger han.<br>Demonstrationsland<br>I hans demonstrationsland växer olika sorter av bland annat bondbönor, som många TV-kockar talar sig varm för, palsternackor, som har glömts bort sedan de djupfrysta grönsakerna tog över, knölfänkål, som luktar lakrits, kålrabbi, som är tyskarnas favoritgrönsak och skivas som snacks till ölen, purjolök, som hotas av den purjolöksmal som sakta är på väg norrut, samt därutöver dill, morot, rödbetor, rotselleri, rödlök, vitlök, persilja, isbergssallad, broccoli, kålrot, majrova, orientaliska grönsaker som ryokusai och mizuna, rödkål, savoykål, purpurkål och grönkål.<br> ? Grönkålen är en av de mest näringsriktiga växter vi har, men det verkar inte folk känna till. Den är bra för hjärtat, potensen, synen, hörseln och den motverkar till och med cancer, säger Bo Nilsson som hoppas på ny fart på det norrbottniska odlandet.<br>jonas.hansson@kuriren.com<br>0911/911 92<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!