Vågar för att vinna

Det började med hårda landningar på gamla Ockelbos. Tretton år senare är Simon Selberg, 26, och medlemmarna i Slednez aktuella med ännu en filmproduktion samtidigt som de tar sikte på USA.
– Målet är att en dag kunna köra skoter gratis.

Martin Lindbäck, Morjärv, Lynx 600 -14.

Martin Lindbäck, Morjärv, Lynx 600 -14.

Foto: Andreas Walitalo

Norrbottens län2015-03-14 06:03

Simon Selberg öppnar bakdörrarna på sin svarta skåpbil och drar ut den motivlackerade skotern. Han känner sig trött. Det hann bli natt innan gårdagens hemfärd från Saxnäs var över. I dag befinner han sig utanför Kalix där ljudet av varvande skotrar bryter tystnaden i det vanligtvis stillsamma skogsland-skapet. Simon är en av grundarna bakom Slednez – en grupp motorintresserade killar som brinner för att göra stunttricks på olika typer av fordon. I dag är de 15 stycken med medlemmar från Luleå, Kalix, Kiruna och Lycksele.

Under de tretton år som Slednez funnits har de spelat in och producerat lika många filmer för att marknadsföra både sig själva och extremsporten de älskar.

Simon var 13 år när han tillsammans med sin bror Johannes Selberg började dokumentera sina körningar.

– Från början var det mest på skoj för att visa familj och vänner vad man höll på med, men de två senaste åren har vi gjort en seriösare satsning på att bli större och målet är att kunna leva på det här, säger han.

Tidigare i år släpptes Slednez – ACT, deras senaste produktion, som harvisats i både Sverige och Norge innan den blev tillgänglig på webben. Dokumentären har fått bra recensioner och Simon tycker att det känns som att de börjat nå ut till en bredare målgrupp.

– Och i år ha vi även märkt en förändring bland företagen. Många har insett att det här är en väldigt bra reklamplats som vi kan erbjuda.

Vägen till ett heltidsjobb med skotern och kameran som verktyg är lång. De som lyckats bäst i branschen finns i USA där det normala är att ha ett halvtidsjobb för att trygga ekonomin. Slednez har sedan förra året ett samarbete med ett skoterteam i USA som brukar arrangera så kallade ride in clinics där man mot betalning får lära sig att göra mer eller mindre våghalsiga stunttrick. För Simon och de övriga är det fortfarande en hobby.

Simon jobbar själv som snickare under vardagarna men lyckades ändå köra ihop cirka 1000 mil per år ­– med bil. I princip all ledig tid under vinterhalvåret är vigd åt jakten på bästa möjliga förutsättningar för skoterkörning. Riksgränsen och Arjeplogsfjällen är de vanligaste resmålen när snön sviker vid kusten. Medlemmarna använder Goprokamera fastmonterad i hjälmen eller skotern för att kunna bidra till filmproduktionen. Simon har även en quadrokopter som innebär att han kan ta exklusiva bilder från luften.

– Jag tycker om att vara både framför och bakom kameran. Jag har alltid tyckt om att filma och det är roligt att kunna ge folk en chans att se saker från en annan synvinkel.

Vi lämnar vägen och följer ett skoterspår cirka hundra meter in i skogen. Motorljudet blir starkare. Tre av medlemmarna är redan på plats vid hopprampen som ligger skyddad från de värsta vindbyarna.

Marginalerna är små. För stort eller för litet gaspådrag kan innebära skillnaden mellan ett lyckat hopp och stora skador på både förare och maskin.

Simon har själv skadat höften när han flög för långt.

– Jag hade blöta handskar och slant på gasen i rampen. Det var bara att försöka vara kylig och låta skotern ta hela smällen. Men vanligtvis tar skotern ingen skada bara man landar rätt, berättar han.

Som förare har man helkroppsskydd, nackskydd, skor, handskar och givetvis hjälm. Skotrarna modifieras för att klara påfrestningarna, bland annat fjädringen som tar mest stryk. Tidigare gick mycket av tiden åt till att just modifiera och renovera, men de sista åren har tillverkarna insett att det finns ett intresse för att göra annat med sin skoter än att köra längs skoterled. En del trimmar motorerna, en del kör orginal.

­– Ju mer man trimmar desto mer får man skruva, säger Simon och ler.

Vanligtvis kör man i hopprampen i cirka 15 min, sedan måste man ta en paus för att vila. Samtidigt som man försöker att få det att se så lätt ut som möjligt så får man en adrenalinkick av utmaningen. Oavsett man hoppar i ramp eller gör stunttrick på en fjälltopp.

I Sverige finns totalt fem skoterföreningar, från Kiruna i norr till Dalarna i söder, som sysslar med stunttricks på den här nivån.

För Slednez är det USA som är hetast just nu. Deras filmer har uppmärksammats där och genom sina kontakter har en helt ny världsdel öppnat sig.

Nästa vecka befinner sig Simon och medlemmar från Slednez i USA för att köra skoter och dokumentera för framtida filmproduktioner. Det är ännu ett steg mot drömmen om större kommersiell framgång. Att en dag kunna leva på sin hobby.

– Det känns riktigt roligt att vi i Sverige kan visa att vi också är duktiga på det här, säger Simon Selberg.

Startade: 2001.

Aktiviteter: Stunttricks och filmproduktion.

Medlemmar: 15 Stycken från Luleå, Kalix, Kiruna och Lycksele.

Antal filmproduktioner: 14. Senaste Slednez -ACT hade premiär 10 januari.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!