Ursprungsfolk på tunn is
I mer än tusen år har inuiterna jagat på isen i det frusna Cumberlandsundet, vid Baffinön i Canada. Nu håller förutsättningarna för den traditionella jakten på att förändras. Starka lobbygrupper och stigande temperaturer upplevs som ett hot av inuiterna.
ISEN SOM JAKTMARK. Jägaren Leopa Akpalialuk brukar jaga både isbjörn och säl berättar han.
Foto: Anna Isaksson
Alla varor måste transporteras in med flyg, alternativt skeppas in med båt under den korta sommaren. Det finns en stor affär och ett kooperativ, ett enkelt hotell, två kyrkor, skolor, vårdcentral, bibliotek och ett konst- och hantverkscenter med ett berömt väveri och en grafisk verkstad. Vid stranden ligger en fiskfabrik där man filéar fisk som sedan transporteras ut med flyg. Det saknas en ordentlig djuphamn, men Kanadas premiärminister har lovat att satsa pengar på att bygga en sådan i Pangnirtung. Sommartid strömmar turisterna till för några få timmar, då kryssningsfartygen lägger till. Pangnirtung utgör också en naturlig entré till den närbelägna nationalparken Auyuittuq som lockar cirka 500 besökare om året. Växte på 1960-talet
Samhället som det i dag ser ut har vuxit fram på bara några decennier. 1921 byggde Hudson Bay Company en handelsstation i Pangnirtung och två år senare kom polisen till den lilla byn. Det var inte förrän på 1960-talet som befolkningen började öka, i samband med att en valpsjukeepidemi drabbade området. Många inuitfamiljer tvingades överge sina små bosättningar och flytta till Pangnirtung sedan deras slädhundar hade dött. Peterloosie Qappik, 76, växte upp i en liten bosättning vid Cumberlandsundet. Familjen jagade för att få kött att äta och pälsar till kläder. De levde ett traditionellt nomadiserande jägarliv. - När barnen skulle börja skolan flyttade vi hit till Pangnirtung, berättar Peterloosie Qappik. Kände sig tvingad
Han hade egentligen velat bo kvar liksom många andra inuitfamiljer, men myndigheterna hotade med att de inte skulle få något barnbidrag om de inte flyttade in till samhället. I dag har Pangnirtung ungefär 1.325 invånare och många är ungdomar och barn. Mer än en tredjedel av invånarna har inte fyllt 15 år än. Peterloosie Qappik är ordförande för jägarnas & fångstmännens förening i Pangnirtung. Han är mån om att hålla traditionen att jaga vid liv, även om den numera sker med snöskoter och gevär istället för med hundsläde och harpun. Klimatet har förändrats
Men förutsättningarna för att jaga håller på att förändras, både till följd av klimatförändringarna och på grund av den antisäljaktskampanj som flera djurskyddsorganisationer driver i EU. - Vi brukade jaga på isen i juni, men nu finns det ingen is längre. - Isen har blivit tunnare, jag tror att det beror på att vattnet har blivit varmare, säger Peterloosie Qappik. Han tycker sig också se andra förändringar i naturen som hör ihop med att klimatet håller på att förändras. Det finns många fler isbjörnar i Pangnirtungs omgivningar jämfört med 1960-talet. - Då fanns det bara en eller två isbjörnar i det här området, säger Peterloosie Qappik. Nu uppskattar han att det finns fler än 100 isbjörnar i området och det tror han beror på att det finns mindre havsis. När isen smälter tidigare på våren söker sig isbjörnarna upp på land. Jakten på isbjörn är reglerad, det finns en årlig kvot som inte får överskridas och rätten att jaga lottas ut bland jägarna. Inuiterna jagar också vitval och narval. Alkohol är förbjudet
Pangnirtung är ingen idyll, trots de natursköna omgivningarna. För att komma till rätta med alkoholproblemen så har man i samhället beslutat att det ska råda ett totalt alkoholförbud i Pangnirtung. Ändå går det att få tag på både illegal alkohol och narkotika. Bostadsbristen och trångboddheten är stor, i likhet med de andra små kustsamhällena i Nunavut. - Det finns inte många arbetstillfällen här, säger Peterloosie Qappik. I början på 1980-talet drev djurskyddsorganisationerna en framgångsrik kampanj mot jakten på sälungar, vilket ledde till att dåvarande EG införde ett importförbud mot vita sälungeskinn. Det ledde också till att efterfrågan på alla sälskinn dök. Nytt hot från EU
Nu driver djurskyddsorganisationerna återigen på för att EU ska införa ett förbud mot alla sälprodukter. - Ingen vill köpa sälskinn längre, säger Peterloosie Qappik. Ungdomar är inte lika intresserade av att jaga, tycker han. De får andra värderingar och intressen via TV och internet. De lär sig hiphop och drömmer om att resa till främmande länder.
Så jobbar vi med nyheter