Trend och tradition möts i skolexempel

Hur transformerar man inredningen i en kåta till en modern lägenhet?Katarina Spik Skum, 44, antog utmaningen och avrundade sina högskolestudier med en utställning i Duodji.– Arbetet var både fysiskt och psykiskt påfrestande, säger hon.

Foto: Andreas Walitalo

Norrbottens län2015-10-03 06:00

”Här visar vi hur vi har levt och bott i Sverige i fyrahundra år.” Katarina reagerade direkt över skylten när hon besökte utställningen Hem och bostad på Nordiska museet i Stockholm. Katarina tyckte inte utställningen var fullständig. Hon saknade invandrarmiljöer och minoritets­befolkningar. Hon bestämde sig direkt för att visa att det finns möjlighet att inreda sitt hem utifrån sina rötter och vem man känner att man är.

Hon gick på Sami University College i Kautokeino och startade hösten 2014 sitt masters­arbete där det överhängande målet var att inreda en modern lägenhet med influenser av duodji - den samiska slöjden.

– Jag bodde ju själv i ett modernt hem som jag inrett men hela tiden har jag känt att det saknas någonting, berättar hon.

Katarina ville ge duodji ett annat innehåll än de traditionella dräkterna och slöjdandet och försökte väva ihop sina kunskaper med och upplevelser från barndomen.

Under studierna i Kautokeino fick Katarina vara med om att bygga upp en kåta och då blev hennes minnesbilder från barndomen starka. Hon mindes hur det varit att bo i torvkåtor under somrarna.

Trots att den typen av boende innebar mycket jobb så förde minnesbilderna bara med sig en positiv känsla.

Katarina började skapa och när hon var klar i maj i år hade hon tillverkat både möbler och inredningsdetaljer. För ett modernt hem med starka influenser från duodji. Vissa saker är hon mer nöjd med än andra.

– Jag hade aldrig tidigare jobbat med trä så stolen och bordet var en utmaning. Det var både fysiskt och psykiskt tungt på grund av att man inte behärskade materialet.

Sydde kuddarna samtidigt som hon jobbade med möblerna och fick på så sätt en möjlighet att ta en paus från det tyngre arbetet.

– Jag behövde vila men samtidigt gå framåt i mitt examensarbete.

Arbetet med skinnprodukter var svårt och Katarina tvekade först. Men istället för att köpa färdiggarvat skinn för 10 000 kronor så intalade hon sig själv att hon kunde klara det själv. Hon fick samtidigt användning av alla spillbitar hon samlat på sig genom åren.

Katarina berättar att hon periodvis kom in i ett bra flyt när arbetet gick snabbt, och att hon kände mer samhörighet med vissa av föremålen. Det är också en aspekt som hon tagit upp i sitt mastersarbete.

– Det var speciellt de föremål som jag fått slita extra mycket med och de som kanske gått emot mina principer. De blev lite mer kära för mig, berättar Katarina.

Priset var också en av farhågorna för Katarina. Att hon skulle skapa någonting som ingen skulle ha råd att köpa.

– Men då var jag inne i butiker i Stockholm och såg att det faktiskt finns fåtöljer för 40 000 kronor och soffor för 100 000. Vill folk verkligen ha någonting så köper de det.

När Katarina tidigare i veckan visade sin inredningsutställning i Kautokeino möttes hon av positiva reaktioner. Både från erkänt duktiga slöjdare och från oväntat håll.

– Det kom fram högstadieelever som tyckte att det var ”coolt” och det kändes roligt. Jag har hela tiden varit lite orolig för vad den yngre generationen ska tycka. Att det här bara är någonting för oss i medelåldern.

Om det blir en fortsättning återstår att se. Hon har blivit inspirerad att transformera mer från den samiska kulturen till våra moderna hem.

– Jag skulle vilja titta på hur det ser ut på andra platser i världen och hur urbefolkningar har löst det på andra ställen. Finns det fler som känner samma behov som jag?

Katarina Spik Skum

Ålder: 44

Bor: Jokkmokk

Yrke: Lärare

Familj: Gift, två barn.

Aktuell: Utställning på ShopinLapland i Kyrkbyn.

Duodji

Duodji är samisk slöjd, eller sameslöjd, och är en viktig del av den samiska kulturen. Med duodji menas den slöjd och det konsthantverk som tillverkats av samer,. det som utgår från samiska traditioner, samiskt formtänkande, samiska mönster och färger.

Av tradition används naturen och renen som materialkälla och männen har oftast arbetat med de hårda materialen som trä och horn, medan kvinnorna oftast arbetat med de mjuka som skinn, textil och rötter. Fortfarande förekommer traditionsöverföring från äldre till yngre generationer. Många sameslöjdare försöker idag att förnya eller vitalisera traditionen. Duodji spänner på så vis över ett register från utpräglat hantverk till sådana föremål, som i dagligt tal brukar kallas konsthantverk eller konst.

Duodji har omisskännliga karaktärsdrag som skiljer samisk slöjd från annan slöjd, och framför allt från exotisk souvenirtillverkning.

Ordet Duodji används också som ett äkthetsmärke för sameslöjd och samiskt konsthantverk.

Källa: Wikipedia

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!