VI CYKLAR LÄNGS Strandvejen på väg mot Louisiana konstmuseum, väninnan och jag. <br>På andra sidan sundet ligger -Helsingborg. En kort färjetur och vi förflyttades till ett annat språk, en annan atmosfär.<br>Privat område står det på -stranden nedanför de fina villorna och ska man handla får man betala fler kronor än det står på lappen.<br>Rosorna fröjdas intill husen, -träden vars namn jag inte känner bär ännu löv men på stranden -ligger båtar med kölen upp. <br>Solen syns och känns nästan, som i september fast det lutar mot november. Den lånade cykeln har en hård sadel men tar fart i -nerförsbackarna.<br>ÅH, SKA DU till Louisiana, sa en amerikanska, mitt favorit-museum i världen! Ett nytt liv heter utställningen. Intressant tycker vi och faktiskt nödvändigt. <br>Få se hur Matisse bar sig åt? Jo, han började bland annat klippa och klistra, ja det blev en helt ny teknik efter en operation som gjorde honom delvis sängsittande. Denne gamle man skaffade sig en ung tjej som assistent. <br>Det påstods att han blev -förälskad men flickan som efteråt blev nunna och tillbringade resten av sitt liv i kloster, skakar leende på huvudet i en film, vi var bara -vänner, säger hon. <br>Jo, jo, nickar vi i publiken, jo, jo.<br>VEM HAR LUST att gå i kloster, -däremot trampar vi dagen därpå genom det skånska landskapet med böljande linjer och spretiga träd, doften stiger från myllan under en målerisk omväg mot -Pålsjöbaden, ett badhus på pålar ute i Öresund. Nu ska vi sauna, -säger väninnan, född i Haparanda.<br>Det ångar i bastun, tjejer och kvinnor i alla stadier av blomning och linjer samsas kropp vid kropp på lavarna, skånskan rullar mjukt i öronen och skratten ekar. Genom fönstret kan man se fartyg stäva fram i diset.<br>HET, BLANK OCH svettpärlande, vilken lycka att ha en kropp men snart går mitt tåg. <br>Det är väl dags då, säger -väninnan, går ut på bryggan och nerför stegen, naken mot ett -mörkgrått djup. Och jag -efter -henne, fem snabba -simtag i -Sundet, ett skrik, ett friskt -uppvaknande.<br><br>
