Stone kan fortfarande förföra

Basic Instinct II
Filmstaden
Regi: Michael Caton-Jones
Manus: Leora Barish, Henry Bean ? baserat på karaktärer skapade av Joe Esztherhas
Foto: Gyula Pados
Musik: John Murphy
Skådespelare: Sharon Stone, David Morrissey, Charlotte Rampling, David Thewlis, med flera

Norrbottens län2006-04-15 06:30
ROLF NILSÉN
Inte för att det direkt var någon större trängsel i salongen, vid den första föreställningen av Basic Instinct II på tisdagskvällen.<br>Närmare bestämt så satt jag ensam i salongen. Kanske har folk läst de närmast entydigt negativa recensionerna och bestämt sig för att spara pengarna och stanna hemma från just den här filmen.<br>Men faktum är att så där vanvettigt miserabel är den ändå inte. Jag har sett många betydligt sämre filmer under de decennier som jag som regel har sett fem?sex filmer i veckan på bio.<br>Vad vi har här är en B-film, med någorlunda klass. Återigen, senast var det ju 1992, möter vi den sexuellt högspända spänningsförfattarinnan Catherine Tramell (Sharon Stone) som nu har flyttat över sig själv och sina eventuella aktiviteter från L.A. till London.<br>Döden är fortfarande en ständig följeslagare till henne. Men frågan är om det är hon som avlivar ? eller någon annan?<br>Det som majoriteten som såg Paul Verhoevens film för 14 år sedan minns är att Sharon Stone visade skäggbiffen då (eller gjorde hon det? Minnet kan vara bedrägligt), samt att hon hade ett och annat för sig med en isdubb (eller hade hon verkligen det? Minnet kan vara ... ).<br>Någonting av den förstnämnda karaktären sysslar hon inte med nu. Men visst är det frågan om massor av sex i alla fall: i åtbörder, i situationer, som ett instrument att föra handlingen framåt.<br>Och angående isdubben så plockas den fram vid ett tillfälle. Men har absolut ingen som helst relevans för handlingen ? som för övrigt börjar med att Miss Tramell kör en sportbil i 180 knutar ner i Themsen, medan en närmast förlamad man med hennes aktiva hjälp tillfredställer henne med sin hand.<br>Därefter ska en psykolog (David Morrissey ? som kanske känns igen från den nyligen visade dramamusicalserien Blackpool i TV?) utvärdera henne. Allt medan en kriminalare (David Thewlis) odlar sina misstankar.<br>Sånt struntar Miss Tramell i. Hon koncentrerar sig på sina uppgifter.<br>Och visst: det är trubbiga dialoger, orimliga förutsättningar för att få ihop det hela och rätt så mycket annat av tveklöst diskutabel karaktär också.<br>Men det är faktiskt ganska spännande också, med perfekt användning av den avvaktande musiken, en handling som pulserar fram i exempelvis Londons sjaskigare sex-kvarter och en Sharon Stone som har kvar det farliga blänket i ögonen och som man aldrig vet om hon verkligen är farlig på allvar ? eller bara låtsas vara det.<br>Hela anrättningen stinker av B-film, men nu har det tydligen blivit snobbstatus att hacka på Basic Instinct II så på rent trots gör jag då inte det.<br>En timme och 50 minuter klarar man av. Det kan till och med hända att man någorlunda gillar det man ser.<br>Fast någon av de helt oundvikliga filmerna är det ju förstås inte heller.<br>Även detta bör ju påpekas.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!