Stillsam och kylig bäverjakt

Det viner i vingarna när
kniporna gör ännu en lov över det mörka virvlande vårvattnet framför passet. Med ett litet brak rasar ett stycke av en smältande snödriva ner i vattnet. Kanske passerar ett fiskande skrakpar förbi med strömmen. Sedan syns en oväntat stor våg i en krök i ån. Vårens bäverjakt bjuder på stämningar och upplevelser i en klass för sig.
Vårstämningar. Det är snart dags igen. Upp genom isen
Bävern är lovlig redan från den 1 oktober, men den
jagas mest på våren. I praktiken börjar jakten när bävrarna börjar gå upp genom hål i snön och isen för att äta. Det innebär att de första jakterna ofta blir kyliga och stillsamma, en tålmodig väntan vid ett hål i isen. Många gånger blir resultatet bara kalla tår när bävern väljer att äta under de mörka timmarna. Men säsongen fortsätter till den 15 maj och för varje vecka som går förändras jakten. Det blir varmare och naturen blir livligare. Så även bävrarna. Om jakten dessutom blir allt effektivare är en annan fråga. Varje del av våren har sina för- och nackdelar för bäverjägaren. Ju mer isen går upp, desto mera sprider sig bävrarna. Samtidigt kan det bli möjligt att glida längs vattendragen i kanot och söka dem. Vårfloden gör det möjligt för bävern att söka sig längre upp i strandskogen. Därmed blir djuren svårare att hitta. På pluskontot märks ett stadigt mildare väder och en uppsjö av fåglar och annat djurliv som gör det lättare att vara tålmodig. Färska vattenväxter
Det stigande vattnet spolar bort många av de träspån som avslöjat bäverns betesplatser under den tidiga våren. När vattenståndet åter sjunker spirar späd grönska i och kring vattenbrynen. Bävern flyttar då sin uppmärksamhet till sådana färska vattenväxter. I slutet av säsongen kan man därför inte förlita sig på bävergnag för att hitta
bäverns matplatser. Nött vegetation och en och annan färsk avbiten växtdel kan vara de enda ledtrådar jägaren får. Bäverhyddor är förstås bra tecken, men många gånger finns inga hyddor. I stället kan djuren gräva sig in i strandbrinken. Det är inte heller säkert att det finns bäverdammar bara för att det finns bäver. Tidig morgon och sen kväll är de bästa tiderna för bäverjakt. Där bävrarna är välkomna bör avskjutningen inriktas på unga djur, ett eller två per koloni och år. Där bävrarnas dammar eller trädfällning ställer till problem kan även äldre djur skjutas. Bävern ser relativt dåligt och dess hörsel störs ofta av ljudet av rinnande vatten. Däremot har den ett utmärkt luktsinne. Vittringen är därför bäverjägarens ständiga utmaning. Eftersom ett rinnande vatten alltid utgör en ojämnhet i terrängen kommer vinden att snurra och svarva intill stränderna. Det är nödvändigt att lära sig läsa vindens egenheter för att undvika att förvarna bävern. Vattnet inverkar
Dessutom är det viktigt att se upp med vattnets inverkan. Ibland kan rinnande vatten dra med sig en svag luftström oberoende av vindriktningen i övrigt. Den luftströmmen verkar kunna föra jägarens vittring till en simmande bäver. Bäverjakten får endast bedrivas med kulgevär i klass 1 och 2. De måste laddas med expanderande ammunition, men bävern är relativt lättskjuten och en träff i bröstkorgen innebär som regel en omedelbar död. Däremot sjunker en död bäver efter en stund, så djuren bör
skjutas på land.

Stillsam och kylig bäverjakt

Jaktsäsongen tar inte slut för att det blir vår. Den blir bara annorlunda. En viltart som plötsligt tinar fram är bävern. Päls, kött och spännande jakt, allt i ett.