Bengt-Urban ”Bubbe” Fransson, 45, till vardags politisk chefredaktör på Piteå-tidningen, sätter sig ner i soffan hemma hos Robert Sandelid och Marcus Östling. Bubbe är ordförande i Sveriges melodifestivalklubb och i sin väska plockar han upp röstningsformulär till medlemmarna. Det är tio av elva i den lokala norrbottensklubben som slutit upp.
Bubbe är en kännare av melodifestivalen och har varit med fem gånger i juryn i den svenska uttagningen. 1987, när han var med för första gången var låtarna inte officiella.
Några uppträdanden fick de inte se, det var det musikaliska som bedömdes. Han berättar att han lade sin 12:a på Lotta Engbergs Fyra bugg och en Coca-cola. Det var avgörande för att hon vann.
– Vi fick låtarna på förmiddagen och då var det första gången någon hörde dem. Vi satt inspärrade och fick lyssna på dem under dagen. Då var det inte meningen att vi skulle prata med varandra om dem. Man kände sig väldigt exklusiv. Det var jätteroligt, säger han.
För Ellinor Jakobsson, 34, Piteå, väcktes intresset för melodifestivalen redan när hon var liten. Hennes mamma var intresserad av schlagerfestivalen.
– Det var höjdpunkten på året. Vi hade ingen tv hemma så då packade vi in oss i bilen och åkte till någon för att titta. Vi klädde upp oss och då var det chips och ostbågar och läsk och godis, det fick jag inte annars.
På 1990-talet släpptes låtarna klockan 14 samma dag finalen avgjordes.
– Då bänkade vi oss vid radion och spelade in kassettband med dem. Banden rullade i bilen och det innebar att man kunde alla låtarna på alla språken, även om man inte alltid visste vad man sjöng, säger Ellinor.
Bubbe berättar att han också lärde sig texterna på alla möjliga språk. Det fick han bland annat visa när han var på resa i Turkiet. Han reciterade det turkiska bidraget på något som lät som turkiska, och restaurangkyparen förstod vad han sade.
– Melodifestivalen är glitter och glamour och ett riktigt lördagsnöje. Eurovision Song Contest är ju också en möjlighet att få höra låtar från andra kulturer. Exempelvis turkisk musik eller låtar från Grekland som vi inte skulle få höra annars.
Hemma hos Bubbe finns kassettbanden från tidigare tävlingar kvar. Några år spelades inte musiken på radio och då spelade han in ljudet från tv:n med en mikrofon. Problemet var bara att få lillasyster Anna-Maria, då sex år, att vara tyst.
– När jag hör på bandet från 1981 hörs hon under låten från Luxemburg säga: ”Åh, det är ju den här som du tycker så mycket om”.
Med tiden uppmanades juryn att prata med varandra och argumentera med varandra.
– Det var festivalgeneralen Christer Björkmans ide. Han ville att bidragen Sverige tävlade med skulle ha internationell potential och att vi skulle analysera vilka chanser låtarna hade, säger Bubbe.
2002 lanserades deltävlingarna och det innebar att låtarna var tillgängliga för alla.
– De låtar som inte är lika direkta gynnades av det. De fick större chans att växa fram och få en större fanbase. Ace Wilder med Busy doin’ nothin som tävlade i år är ett exempel på det. Hennes låt kom långt ner först, men slutade tvåa. Det blir en möjlighet att bygga upp ett intresse och det hinner bli flow kring låten, säger Bubbe.
– Robin Stjärnberg som vann i fjol med You är också ett exempel på det. Ofta kommer de som är med till andra chansen bra till, säger Ellinor.
Meliodifestivalklubben i Sverige har ungefär 450 medlemmar. Det finns också lokala klubbar, i Norrbotten har man ett tiotal medlemmar. Det kostar 300 kronor att vara med och den lokala klubben har ett par träffar per år. Den svenska klubben har varje år en stor fest i Stockholm med hemliga artister, i fjol var det Martin Rolinski från BWO. På hösten har man årsmöte också då med artister på besök. Med medlemskortet har medlemmarna också tillgång till särskilda arrangemang kring finalerna.
I varje land som deltar finns en melodifestivalklubb, 37 stycken alltså. Det kommer hela tiden nya och det finns en i Australien och Sydafrika också. Sveriges klubb är en av de största och Sverige har också högt anseende i melodifestivalkretsar.
– Vi anses ha de bästa uttagningarna, de bästa låtarna, arrangemangen och helheten. Många av låtarna från andra länder har också svensk anknytning i till exempel låtskrivare, säger Bubbe.
Han ger exemplet Azerbajdzjan, som vann för två år sedan med låten Running Scared.
– Artisterna var från Azerbajdzjan, men i övrigt var det en svensk produktion. Låten var skriven av en svensk, kören, koreografin, och kläddesignern var alla svenska.
Just nu håller OGAE (Organisation Générale des Amateurs d’Eurovision), den internationella fanklubben till Eurovision Song Contest där Svenska melodifestivalklubben ingår, en omröstning.
Resultatet är klart efter att alla länder utom en har röstat.
I den leder Sverige solklart, berättar Bubbe som i egenskap av ordförande i Melodifestivalklubben har insidesinformation. Bubbe har också sammanställt Norrbottens resultat, Österrike vann. Men det var inte hans favorit.
– Det är Israel. Det är en väldigt modern låt och dramatisk. Jag gillar ju dramatiska låtar.
Nästa helg drar Norrbottens melodifestivalklubb iväg till Köpenhamn och till finalen i Eurovision song contest.
– Där hejar vi ju på Sverige. Den ligger ju också bra till och har chans att få en riktig topplacering, etta eller tvåa, säger Bubbe.