Sångglädje och gemyt med Beatles

Under hela den första akten satt jag och irriterade mig på ljudbilden som var störande låg vad gällde sången, dock inte vad gällde orkestern. Jag har ju hört Stålklang förut och vet att det här sångglada gänget kan ta i mycket mer än så här. Fint urval av låtat, men i till exempel Ticket to ride och Penny Lane hade det gärna fått vara mer kräm i sången. The long and winding road sjöngs fint och med inlevelse av Helén Nordmark och Maria Jonsson, även Something framfördes i en bra version. Kören backades upp förtjänstfullt av Gösta Gustafsson på cello och bas, Tomas Bergeskans på piano och Sven-Gunnar Omberg på slagverk och bas. Det märktes verkligen att Stålklang gillar att framföra Beatleslåtar. Roliga kläder och kul inslag. Dock kan jag tycka att föreställningen hackades sönder en aning med allt mellansnack genom megafonen. Ja, jag vet att storyn ska gestalta förberedelserna inför en tågresa till Liverpool, men det som sades var inte alltid så där jättekul att höra på. I den andra akten började saker och ting hända, helt plötsligt var ljudet så där bra som det borde ha fått vara från början samt att Stålklang tog i mycket mer. Det inledande potpurrit med bland annat A hard days night och I saw her standing there framfördes med härlig sångglädje och fick verkligen igång publiken. Sak samma med With a little help from my friends och Here, there and everywhere. Kvällens snyggaste arrangemang och sång kom i framförandet av den alltid lika vackra Norwegian wood som inleddes med att kören bar in ljus på scenen. Åh, vad fint det lät! Ni må ursäkta ni andra men kvällens solist var definitivt Jonna Andersson. Hon bjöd verkligen på sig själv när hon sjöng Lady Madonna. Kul! I slutet av konserten bjöds vi i publiken in till allsång i Obladi oblada med texten på stor duk i fonden. Kul inslag med många sångglada månniskor. Inför det sista numret tackade Eva Styvén, en av körmedlemmarna, The Beatles för alla fina låtar och för lyriken. Därefter läste hon upp en direkt översättning till svenska av den stora hiten All you need is love, som sedan sjöngs med stora bultande sångarhjärtan och sångglädje av hela kören. Allsång blev det naturligtvis och extranummer i form av All you need is love en gång till. Det är två föreställningar på lördag och ni som tänker gå på någon av dem eller redan har en biljett har en gemytlig stund att se fram emot. Allt framfört av en kör som sätter sångglädjen högt.

Sångglädje och gemyt med Beatles

I hård konkurrens med Jan Malmsjö på Kulturens hus hade den Luleåbaserade kören Stålklang premiär på sin nya sångföreställning med Beatleslåtar. Det var fullsatt denna fredag kväll som inleddes med ett frejdigt potpurri.