I förhållande till invånarantal var Kalix den kommun som avsatte mest pengar till en ideell kvinnojour under förra året. Ett stöd på 590 000 kronor innebar att cirka 37 kronor per invånare lades på att stötta kvinnojouren i kommunen. Det är mer än fem gånger så mycket som Kiruna, där kommunen i år har beslutat att ge kvinnojouren knappt 7 kronor per invånare.
När det gäller kvinnojouren i Luleå kommun fick den ett bidrag på cirka 13,50 kronor per invånare under 2020. Alltså nästan dubbelt så mycket som Kiruna kommun, men ändå inte i närheten av det stöd som betalas ut i Kalix.
I Arjeplog, Jokkmokk, Pajala och Piteå finns det inga ideella kvinnojourer och därmed inget ekonomiskt stöd från kommunen. Piteå kommun driver emellertid ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i egen regi och Arjeplogs kommun har å sin sida ett avtal med kvinnojouren Hera i Arvidsjaur.
– I år har de betalat 60 000 kronor till oss för att kunna använda vårt skyddade boende när de behöver, säger Heras ordförande Gabriella Eklund.
Kvinnojouren i Arvidsjaur får däremot inga pengar från sin egen kommun. Gabriella Eklund berättar att Hera i stället söker pengar från Socialstyrelsen samt klarar sig genom bidrag från lokala företag och föreningar.
– Det beror på att kommunen har det tungt ekonomiskt, vilket vi har förståelse för. Så då får vi lösa det på andra sätt. Och det går runt, men vi måste alltid kämpa för vår överlevnad, säger hon.