Rutin med Cirkus Brazil Jack

Relativt regelbundet (det vill säga: åtminstone några gånger årligen) faller jag i djupa grubblerier över fenomenet cirkus.

Norrbottens län2007-06-04 06:00
Rolf Nilsén
Jag brukar i yrket besöka åtminstone några cirkusföreställningar årligen. Inte Cirkus Scott, för de reser numera aldrig så långt norrut som till Norrbotten (jag har dock haft den angenäma plikten att intervjua tre generationer av cirkusfamiljen Bronett: Käte, Francois och Henry), men Brazil Jack, Maximum och eventuellt någon annan också. Och om jag säger så här, så säger jag ju direkt ingenting originellt: cirkusen nu är sällan jämförbar med hur cirkusen förr var. Mycket på grund av att cirkus numera nästan inte innehåller några djur. På sin höjd några hästar, hundar och katter. Inom den av avdelningen är det i stort sett that?s it. Aktivt protesterande djurrättsorganisationer och miltanta veganer har sett till så att resten har försvunnit. Elefanter, sjölejon, lamor och vad nu än kan ha förekommit för flera djur. Herregud: jag är så orimligt gammal att jag minns när varenda cirkus med någorlunda självaktning innehöll ett koppel tigrar! Och apor! Men otäcka incidenter inträffade och de djuren försvann från cirkusrepertoaren. Saknad av de nostalgiska entusiasterna, på sin höjd. Och numera drar sig de ännu existerande cirkusarna fram tack vare diverse akrobater, clowner och hästar-hundar-katter. All vederbörlig respekt för dem. Men det kan inte hjälpas att det numera känns ganska syrefattigt inne i cirkustältet. Hela verksamheten tycks vara i behov av syrgas och varje cirkusbesök känns som rena rama rutinen. I årets upplaga av Cirkus Brazil Jack, som envist kämpar på med sena ättlingar till ur-Brazil Jack i ledningen, kan man visst imponeras av Dragomirtruppens - via taktfasta HEJ-HEJ-HEJ -anden - uppbyggande av en fem man stor mänsklig pyramid och vederbörligen småle åt Pavel och Darjas slitstarka rullskridskoakrobatik och åt Darjas lekfullheter med katter. Men det känns ändå som om man har sett allting förut. Inklusive de svårt förutsägbara clownerna. För så är det med större delen av cirkusbranschen numera. Om det inte är möjligt att radikalt omorganisera alltsammans, så är det väl faktiskt lika barmhärtigt bäst att pensionera hela verksamheten? Tycker, i sina svåraste cirkus-grubblarstunder:
Cirkus Brazil Jack 2007 Parkeringen utanför Delfinen <BR>Lördag 2/6-07
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!