Runt knuten Råneå: Unga lovord

? Jag är född i södra Prästholm men flyttade med min mamma till Luleå när jag var två år. I fjol återvände jag tillbaka till Råneå för här vill jag bo. Här finns allt jag behöver och jag har nära till kompisarna och släkten i Prästholm och jag har pojkvän i Böle. Flytta från Råneå? Nä det finns inte i tanken, säger hon bestämt. I deppiga glesbygdsrapporter målas ofta unga flickor ut som dem som vänder hembygden ryggen och flyr till storstäderna. Så icke denna tjej. ? Visst har jag kompisar som lämnar byn och som åker och utbildar sig, i åratal! det är inte min grej. Jag har gått estetisk linje med konstinriktning. Har väl en dröm om att bli bildlärare. Men just nu arbetar jag i hemtjänsten och det känns jättebra. Jag får träffa så mysiga människor och alla är så snälla och trevliga. Jag har ett meningsfullt jobb, säger hon. Trygghet Som bybo känner hon sig trygg. ? Här känner alla varandra, man ser varandra, alla hälsar och här finns kontrollen förstås både på gott och ont. Jag har vidare ett bra boende, betalar bara 2.000 för min lägenhet som är på 40 kvadrat. I Råneå finns naturen nära, fina skoterleder och grillstugor, man kan träffa kompisarna över en öl på puben här finns allt! Det enda jag kan tänka mig är en nackdel, det är att det inte finns någon kiosk eller annat som är öppet efter 21.00. Efter det får man åka till Töre! Innan vi kör vidare i byn följer vi Carolina på hembesök hos snart 90-åriga Sonja Westerlund som egentligen har sina rötter i Malmberget: ? Jag har en son här i Råneå så jag flyttade hit, och att jag hamnade just här i de här små pensionärsstugorna, det var rena vinstlotten! säger hon positivt. Råneå och hemtjänstens fina personalen får bara lovord av denna pigga dam.