Tre, Två, ett: Vi räknar ner och kommer gemensamt fram till att det inte är så värst mycket kvar av det tillstånd i allas våra liv som har gått under arbetsnamnet 2004.<br>På lördag är det ju förresten helt inaktuellt. Då är det 2005 som gäller och vad säger ni om det: jag tycker nog att det redan låter som ett riktigt bra år.<br>2004 har på något vis låtit som så defensivt och liksom fyrkantigt. Då tycker jag att 2005 verkar mycket roligare; det kanske är så enkelt som att 5 känns som mera självsäkert och triumferande än 4?<br>Spelar roll. Nu har det i alla fall blivit hög tid att summera året som ganska snart har gått. Stort och smått, seriöst och svamligt, högt och lågt, allmänt och privat, allvarligt och skojigt, nödvändigt och meningslöst ? i en alldeles osalig blandning.<br>Håll i er i något hårt.<br>Nu kör vi!<br>ÅRETS KATASTROFER:<br>Jordbävningen i Sydostasien, som gjort miljoner hemlösa och skördat över 20.000 människoliv; terrordådet i Spanien i mars: omkring 200 döda; de islamiska terroristernas attack mot skolan i den ryska staden Beslan ? dussintals barn dödades. Och på hemmaplan: dubbelmordet i Linköping, utfört av en ännu okänd gärningsman; dubbelmordet på två knappt mera än tonåriga tjejer, begånget av två knappt mera än tonåriga grabbar; mordet på en psykolog i Stockholm. Bland mycket annat.<br>ÅRETS KUSLIGASTE PERSONER:<br>Pingstpastorn Helge Fossmo i Knutby, där tydligen sängarna hos församlingsmedlemmarna knarrade mest hela tiden; alla tycks ha haft ihop det med varandra. Men nästan ännu mera skrämmande var den kvinna som kallades för Kristi brud (men som heter Åsa Waldau) och som formellt sett inte hade begått något brott i Knutby. Men som hade en onaturligt stor makt över allt för många.<br>Övriga, utan inbördes rangordning: Ulf Olsson, mannen som har dömts för våldtäkten och mordet på en liten flicka, men som inte minns någonting. Mijailo Mijailovic, som har dömts för mordet på utrikesminister Anna Lind, men som inte heller minns någonting.<br>Och till årets dumskalle utnämns den så kallade Robinson-Robban.<br>ÅRETS GÅTFULLASTE PERSON:<br>Christer Pettersson, som inte hade något alltför bra minne han heller. Han dog i september, 57 år gammal. Ibland erkände han, eller i varje fall antydde, att han hade mördat Olof Palme. Sedan tog han tillbaka allting. Eller så kom han inte ihåg någonting. Frågan är väl om det här traumat någonsin kommer att få sin slutgiltiga lösning.<br>ÅRETS MEST ÖVERSKATTADE ?NYHETER?:<br>När ?skjutjärnsjournalisten? Janne Josefsson ?avslöjade? att vänsterpartiets ledare Lars Ohly fortfarande kallar sig för kommunist. Som servitören Manuel så slutgiltigt uttryckte det i TV-serien Pang i bygget: Que?<br>Och så tyckte det kungliga majestätet till om tillståndet i sultanatet Brunei, där han befann sig på besök. ?Öppet och trevligt? sa kungen att det var. För detta bannades han. Hårt. Men det var faktiskt så att kungen inte hade hittat på detta sitt säg alldeles själv. I stället hade hans uttalande skrivits ihop av en av statsminister Göran Perssons närmaste män. Om vilket det dock inte kommenterades så väldigt mycket ...<br>ÅRETS FOTEN I KÄFTEN-UTTALANDE:<br>Det som Jens Orback hade att säga om sin i Kanada för länge sedan bosatta gamla släkting och att hon hade haft det mysigt tillsammans med en häst.<br>UNDER ÅRET SA VI OCKSÅ ETT SISTA FARVÄL TILL:<br>Sara Lidman, författare och alltid lika ilsken debattör; Hasse Ekman, regissör och charmör; Yassir Arafat; palestinier, president, alltid i rampljuset; Christopher Reeves, för alltid Stålmannen, även när han förlamades och hamnade i rullstol; EWK, mycket skicklig politisk tecknare; Ray Charles, suverän musiker ? tänk att jag sett honom live, på en golfbana utanför Skellefteå (av alla ställen); Marlon Brando, allt från mumlande hamnarbetare i Storstadshamn till väsande maffiapatriark i Gudfadern ? en av de mest betydelsefulla skådespelarna under hela 1900-talet; Ronald Reagan; kontroversiell ex-president; Ulla-Carin Lindquist, nyhetsankare i TV och hennes kamp mot sjukdomen ALS engagerade många; det gjorde ont när hon förlorade den kampen; Mikael Ljungberg, brottaren som förlorade kampen mot sina inre demoner; Bertil Perrolf; legendarisk radioman; Ulf Schenkmanis; mannen som gjorde radio- och TV-program om sjukdomar och trädgårdsskötsel så att även de av dessa ämnen helt ointresserade personer lystrade; Bengt Öste, ännu en gammal TV-legend; Olle Adolphson, högt älskad trubadur; Keve Hjelm; kärv men djupt respekterad skådespelare; Ingrid Thulin, en av Ingmar Bergmans stora skådespelerskor.<br>ÅRETS JOURNALIST:<br>Katarina Karlsson, på Norrbottens-Kuriren, som helt och hållet rättvist fick det Stora journalistpriset och därmed (naturligtvis i första hand) såg till så att uppenbara missförhållanden kring slovakiska gästarbetare på SSAB ordnades till, men även fixade näsknäppar åt pretto-gänget i föreningen Grävande journalister (som inte ens nominerade hennes artikelserie) samt till vissa skolgårdsretoriska tidningskolleger som inte visste åt vilket håll de skulle vrida sig när hon tilldelades priset, men som pinsamt nog tyckte att det ändå skulle meddelas att ?hon har ju ändå jobbat här också?. Suck.<br>ÅRETS KARAOKETJEJER:<br>Förekom i Byhålas tält vid ett minnesvärt ögonblick under Lulekalaset. De sjöng Voulez Vouz, av Abba. De vet själva vilka de är. Samt ytterligare några stycken också.<br>ÅRETS FEST (ER):<br>Min, min, MIN egen 50-årsfest! Det bara ramlade (nåja) in omkring 150 mycket välkomna gäster. Vädret var skit (fast det var i maj!), men tack vare ett stort gammalt militärtält, från Rutviks byaförening (återigen tack!) så var allt ändå lugnt. Festarrangören hade arrangerat med den äran. Bättre fest har jag aldrig varit med om. Mera rörd har jag heller aldrig varit (på en fest).<br>Men även andra minnesvärda fester (sådana som där det man minns kommer man aldrig att glömma) kan erinras om, så som festen med grabbarna från Kanada som kom paddlande i kanot från Vuollerim, surströmmingsfesten, Andreas-festen, kalkonfesten, lutfiskfesten, lilla julafton-festen, med mera och med flera.<br>Årets mest kontinuerliga söndagsmiddagar intogs på Baan Thai i Luleå. Där årets kallaste vatten fanns.<br>ÅRETS ÖLTÄLT:<br>Var flera, det. Och fanns i Luleå, Piteå, Flakasand, Vuollerim samt säkert på ytterligare några ställen också. I princip var det trevligt i dem. Allesammans.<br>ÅRETS UTTALANDE:<br>?Ja, ja ....... ? Andra eviga uttalanden, som hör hemma i uttalandenas Hall of Fame, var ?Yes?, ?Thank You? samt ?Deduktion?. Och givetvis: ?vi ska titta på det?.<br>ÅRETS TRÖJA:<br>Den som tappades bort på ? och senare även återfanns ? på ICA i centrala Luleå.<br>ÅRETS SAGAN OM RINGEN:<br>Den som jag hittade i min kavajficka i somras. Sedan dess har jag sysslat med motsvarigheten till Askungens borttappade sko, dock utan att lyckas lokalisera dess ägare. VEM äger den?<br>ÅRETS KROGAR:<br>Genny?s, Bar 1, Bishop?s Arms, BBB. Restauranger: Zan, Kitchen, Magneto. Snabbmat: Järnvägsgrillen, Max. Och så palten från Byhåla-tältet, under Lulekalaset! Den fick också årets bästa matrecension av en kvinna med rötterna i Tvärån: ?Den var go´? (ni får föreställa er det dialektala).<br>ÅRETS KONSERTER:<br>Georgie Fame och Norrbotten Big Band, Rebecka Törnqvist, Love Olzon & Nina Kinert, Larry Cordle & The Lonesome Standard Time plus Willy Clay Band, Stefan Sundström, Tomas Andersson Wij (samtliga på Ebeneser), Lars Winnerbäck & Anna Ternheim (Piteå), Jukka Tolonen (Haparanda), Slaptones och Thorstein Bergman (Vuollerim).<br>ÅRETS MYSKVÄLL:<br>Den då det var sprängfullt med folk på Hertsöns bibliotek, när Lisa Wede och jag hade Läslustekväll där. Men författarkvällen med Åke Edwardson på Lillan var inte dålig den heller.<br>ÅRETS TEATER:<br>Herr Punttila och hans dräng Matti, med Sven Wollter i huvudrollen, samt Populärmusik från Vittula, med Anton Raukola, Kjell Eriksson och många andra, på Norrbottensteatern. Samt scenskolans julshow Tomten ser dig!<br>ÅRETS FILMER:<br>Lost I
