Plannjaspelaren på hemmaplan

Egentligen skulle Håkan Larsson och Nina Bramberg köpa ett äldre hus. Egentligen skulle det helst ligga på Bergnäset eller Mjölkudden, områden där de själva vuxit upp. Medan de gick på husvisning efter husvisning och tittade på villor som trots stora renoveringsbehov såldes för fantasisummor släpptes tomterna på Kronan. Håkan och Nina hade vänner som skulle bygga här, men själva tyckte de att området låg åt helt fel håll och dessutom på tok för långt in i skogen. De var ju vana att bo i närheten av "allt", eftersom de bodde i en stor lägenhet mitt i stan. - Men sedan fick vi höra att flera andra kompisar också skulle bygga hus här och vi skyndade oss att ställa oss i tomtkö, det kanske inte skulle vara så tokigt ändå? Och när vi såg det nya området växa fram kändes det helrätt. Men vi fick förstås ingen tomt, vi hade ställt oss försent i kön. Kändes rätt direkt
Just när Nina och Håkan gett upp hoppet kom erbjudandet om en återbudstomt, de skulle bestämma sig på två dagar, men det kändes rätt direkt. - Söderläget låg på gårdssidan, precis som vi önskat, och att tomten gränsar till skogen var en stor fördel, så vi tackade ja, säger Nina och berättar om planeringen som sedan tog fart: - Vi satt vid datorn varje kväll i flera veckor och jämförde husföretag och funderade på planlösningar. Vi skissade och tänkte igenom vilka utrymmen vi ville ha, vi mätte rummen i vår dåvarande bostad för att få en uppfattning om hur stora rum vi ville ha. Sedan lät vi husföretagets arkitekt rita upp kåken efter våra önskemål. Efter många ändringar fram och tillbaka kände vi oss till slut helt nöjda. Nina och Håkan var från första början på det klara med att de ville ha ett hus i klassisk stil, men med modern knorr. Rummen skulle vara generösa och lite extra takhöjd kändes som ett måste efter att ha bott i en lägenhet med 3,40 till tak. - Vi utgick från husföretagets standardhus men gjorde om i princip allt. Vi förstorade huset, bytte fönsterstorlekar och placeringar, flyttade väggar, höjde taket. Ja, man kan knappast kalla det för ett kataloghus längre, säger Nina. Braskamin och bastu
Resultatet blev en villa med en luftig och ljus entré, en öppen planlösning mellan kök och vardagsrum, närhet till ett lekrum, sovrummen samlade på övre plan tillsammans med ett riktigt stort och ljust allrum. I huset finns såväl braskamin som bastu. Det enda utrymmet som kanske blev lite styvmoderligt behandlat är tvättstugan. Nina säger att den kunde varit lite större, helst inrymma klädförvaring också, även om det inte är något problem. Paret beställde ett stomrest hus och anlitade sedan egna underentreprenörer. En hel del av jobbet gjorde de dessutom själva. - När det var dags att ta vid efter hantverkarna så var det perfekt tajmat med att basketsäsongen tog slut, så pappa och Håkan jobbade heltid i huset i tre månader, säger Nina. Håkan säger att han först var skeptisk till att han skulle klara av att lägga golv och installera kök, men att han lärde sig massor av sin svärfar och till slut tyckte det var riktigt kul. Orolig över formen
Riktigt lika kul tyckte inte Plannjas fystränare att det var: - Han ringde hit under sommaren och sa att han var orolig för Håkans form. "Du tränar ju aldrig, utan är bara i huset. Lagspelet ska ju byggas kring dig till hösten!", skrattar Nina och konstaterar att det ju gick rätt bra ändå. Laget sattes att måla
En annan som klagade över parets husprojekt var lagkamraten Jim Enbom. Han sattes nämligen i måleriarbete när coach Visscher kom på den briljanta idén att köra en teambuildingdag
genom att hjälpas åt med att måla
Håkans och Ninas hus. - "Och nästa vecka kan vi väl storstäda mitt hem", sa han, skrattar Nina och säger att hon själv också målade en del, men i övrigt var den som framför allt stod för planerandet eftersom hon var höggravid med parets andra barn. Håkan, Nina, Oscar och Tea har bott ett år i sitt nya hus och de har alltmer kommit att uppskatta boendemiljön med lite biltrafik och skogen runt knuten. Nina berättar att de är "ute jämt" nuförtiden, de plockar blåbär, promenerar och går på små utflykter. Barnen har massor av kompisar, det är lätt att vara förälder här. Närheten till de
andra nybyggarvännerna har också inneburit att de alla umgås på ett nytt sätt: - Förut träffades vi över en fika på stan, nu går vi hem till varandra. Det är lätt att bara slinka in och ta en kopp kaffe. Vi umgås framför allt mycket mer sedan vi flyttade hit!