Några kilometer från Haparanda ligger Sölkäsaari som har sju fast boende hushåll. Sölkäsaari är en ö som förbinds med fastlandet med en vägbank. Under vårfloden kan vägen vara översvämmad och då är båt nödvändig för att ta sig dit. Vi är på väg till Terese och Andres Östling som bor här med katterna Lovis och Marlon. Terese är ursprungligen från Haparanda, Anders kommer från Strömsund i Jämtland. De träffades när de gick konstskola i Umeå och sedan drygt tio år är de ett par. Efter Umeå flyttade de till Vindeln där Terese gick slöjdlinjen på folkhögskolan. I utbildningen ingick möbeltapetsering och det var det som Terese fastnade för mest. Under tiden Terese gick i skolan försörjde Anders dem genom att jobba på Konsum. Sedan bytte de, Anders gick en utbildning i byggnadsvård, och Terese jobbade på systembolaget i Umeå.
I köket strömmar värmen från järnspisen mot oss som bara just värmen från en järnspis kan. I bakgrunden hörs jazzmusik när vi sätter oss ner vid det stora matbordet i vardagsrummet. Där brinner det i en murad kamin. Stugan på Sölkäsaari var från början en sommarstuga i Terese familj. En timring som flyttades till ön på 80-talet av Terese pappa.
– Stugan hade inte använts så mycket och den behövde tas om hand. Antingen skulle vi ta över den eller så skulle den säljas. Då var valet enkelt. Vi tenderar att bo ute i skogen, det är där vi trivs bäst. Vi är väl lite folkskygga, säger Terese skämtsamt.
När de flyttade till stugan hade den stått kall flera år och tapeterna hängde löst. De började med att riva ner dem. Så byggde de en ny farstu, en större och varmare.
I vardagsrummet är det ovanligt högt till tak, även om de sänkt takhöjden med 12 centimeter för att kunna tilläggsisolera. De har renoverat, målat och tapetserat och så har de bytt kök - till ett äldre än det som var där!
Vardagsrummet domineras av ett stort bord och en äldre soffa de klätt om. I ett hörn står en väggfast träbänk.
– Den kommer från Haparanda järnvägsstation. Den skulle slängas med då var det en som tänkte på mig och vi fick den.
I vardagsrummet är det olika färger och tapeter på alla fyra väggarna. En är lite klatschigare blå, Terese val, och den lite dovare, Anders. Inte heller fondväggarna är likadana, en går i ljusblått och silver, den andra i svart och vitt.
– Vi var inte överens om vilken färg vi skulle ha. Men så tänkte vi att man tittar väl inte heller alla fyra väggar på samma gång.
Två gamla skåp står också i vardagsrummet, en sekretär och ett högt linneskåp, där katterna har sitt varma favoritställe. Bägge skåpen är ådermålade på lite olika sätt. De har funderat på att måla om dem men inte gjort det.
– Nä, men jag tycker att man hellre ska trivas med sina möbler än att ha för mycket respekt för dem så att man drar sig för att göra om dem. Jag kan vara nostalgisk och tycker om stugan, men vi har gjort om det mesta, det är skillnad mellan ett hem och en sommarstuga.
Sovrummet har de inte ännu vågat sig på.
– Jag gillar tapeten, men den är sprucken överallt. Vi funderar på om det går att spara en snutt någonstans eller om tapeten går att köpa.
Mest nöjd är Terese med deras med film och musikvägg.
– Det var bland det första vi klappade upp. Den består i trälådor som vi satt upp på väggen.
I sovrummet har katten Lovis rullat in sig i en filt. Sängen har en ovanlig gavel som Terese byggde under utbildningen. Den innehåller förvaringsskåp och så en utfällbar del som blir ett bord i sängen, lämplig för frukost på sängen. När bordet fälls ut är bakgrunden i mosaik och med belysning.
– Jag är förtjust i den Indiska stilen, de mörka träslagen, och är svag för mosaik. Jag funderar inte så mycket på vad som är modernt, det intresserar mig inte. Jag vet vad jag tycker är snyggt sen om det råkar vara modern gör det mig inte något. Jag hittar inspiration i naturens färgkombinationer och hur den växlar häruppe. Hellre slöjd och konsthantverk än inredningsmagasin.
På tomten finns ännu ett hus, en verkstad som Anders har byggt. I den har Terese och Anders möbeltapetseringsfirman Udda med flit. Från början hette företaget Tygern, smart tyckte de, inte så klyftigt tyckte andra. Terese berättar att folk hade svårt att komma ihåg namnet. Ord med u och y blir också extra krångliga att stava till i Tornedalen.
I Udda med flit jobbar främst med att re-designa och klä om gamla möbler. De har också kunskap att göra mindre repareringar av möbler, men inte plats och verktyg till stora.
Mest gör de alltså re-design av möbler och de hämtar inspiration från bland annat mode. Ett exempel på det är när de bytte möbelband mot pärlor på en fåtölj, eller när de sydde på applikationer på en fåtölj.
– Beställaren valde tyget men ville att vi skulle göra något mer. Vi fick fria händer, vi får ofta det. Jag tror att folk väljer oss för att de vill ha någon speciellt, säger Terese.
Just nu har Terese ett jobb för Haparanda kommun där hon står för den konstnärliga gestaltningen av projektet "Gör om stan". Ett projekt för att göra Haparanda centrum mer gästvänligt för medborgarna.
I och med att Terese har annat arbete än det i företaget så har deras ekonomi påverkats positivt.
– Det gör att Anders kan göra grejer som vi behöver göra i huset. Vi har hela tiden finansierat våra egna investeringar och då har det inte varit möjligt att hinna med annat, säger Terese.
Framtidsplanerna är att arbeta mer med egen design och kunna delta på möbelmässor med sin re-design.
– Vi trivs med det här och vill fortsätta så. Folk ser på sina möbler med andra ögon när de upptäcker vad de kan göra med dem.
I hemmet är det en sak som de saknar. De har bott i huset fyra år utan dusch.
– På sommarn glömmer vi bort det för då använder vi min mosters bastu härintill och badar i älven. På vintern får vi kånka vatten till bastun eller fara in till stan till moster. Det har varit lite besvärligt emellanåt, men vi planerar för det och en dusch är på gång, säger Terese.