På rundvandring med en stolt "förälder"

Efterlängtat! Det känns nästan futtigt att använda det ordet när man ska beskriva många Luleåbors längtan efter ett kulturhus. Vissa har väntat så länge som 70 år på det hus som nu pryder den innersta viken i Luleås norra hamn och det råder ingen tvekan om att det länge funnits behov av lokaler som nu äntligen kommer att stå till Luleåbornas förfogande. För säkerhets skull har undertecknad och fotograf Wikström stämt möte med den man som är huvudansvarig för utformningen av Kulturens hus. Sämre ciceron kan man ju hitta för en rundvandring. Arkitekten Hans Tirsén är absolut ingen skrytmåns men det går inte att ta miste på den stolthet och tillfredsställelse han känner inför Kulturens hus när vi möter honom utanför entrén till den skapelse han och några kollegor är ansvariga för. - Javisst, jag känner mig som en stolt förälder, säger han och avslöjar att en mycket stressig men rolig tid ligger bakom honom. Stort projekt Projektet har varit ovanligt stort för arkitektbyrån Tirsén och Aili och så särskilt många kulturhus lär det knappast bli för Tirsén under karriären. I morgon fredag klockan 17 är det dags för huset att visa vad det går för när Luleås unga intar huset och testar dess förmåga. På lördag är det officiell invigning med premiärkonserter och en massa andra aktiviteter. När man gått uppför trappan som leder till entrén och vänder sig om slås man av den närhet som finns mellan kulturhuset och Storgatan. Alla som väntar på bussen eller passerar över Smedjegatan kan se den pampiga ingången till huset. - Huset fungerar bra i stadsbilden. Vi ansträngde oss för att entrén skulle vara synlig från Storgatan, säger Hans Tirsén. Tre år Det är knappt tre år sedan Tirsén & Ailis förslag Lady in red segrade i den arkitekttävling som kommunen utlyst. I dag är bygget avslutat och klart. Nåja, när Kuriren gick runt i huset i tisdags var det fortfarande fullt av hantverkare som in i det sista kämpade med att fixa de sista detaljerna. Förutom Hans Tirsén har även kollegorna Bengt Aili (de två konsertlokalerna), Martin Häller (bardiskar med mera) och Åsa Acking (konsthallen) jobbat med det stora projektet. - Ett så här stort jobb måste delas upp och en arkitekt behärskar ju inte allt. Då är det bra att kunna ta hjälp av olika specialister. Enligt Tirsén har arbetet med Kulturens hus varit annorlunda på flera sätt. Dels har medarbetarna på arkitektbyrån kunna följa framskridandet av bygget genom fönstrena på kontoret eftersom Tirsén & Aili har sitt kontor i det höga huset tvärs över Smedjegatan från Smedjan sett, bara ett stenkast från byggplatsen, och dels har arkitekterna fått möjlighet att följa projektet ända in i mål, något som är mycket ovanligt. - Normalt lämnar arkitekten ifrån sig sina ritningar och sedan ser någon annan till att bygget färdigställs men under arbetet med Kulturens hus har vi medverkat vid de byggmöten som ägt rum och vi har också fått chansen att tycka till och komma med förslag när olika problem dykt upp under arbetets gång, säger en nöjd Hans Tirsén. Han menar att huset i slutändan blivit mer likt de ritningar som funnits än vad som brukligt är i de här sammanhangen. Entrén favorit Entréhallen är en favorit hos Tirsén och han är särskilt nöjd med den öppna och luftiga planlösningen. - Direkt när man kommer in genom dörrarna är tanken att man ska se de olika verksamheter som finns i huset. Naturmaterial och glas dominerar både utanpå och innanför husets väggar. Skiffer, olika träslag, som exempelvis ek och lärk, ger golvet liv, spänst och värme. Väggarna och taken är oftast vita eller glasade. - Färgsättningen är ganska neutral. Ingångarna till de olika verksamheterna, till exempel biblioteket och konsthallen, markeras däremot med lite starkare färger. Innertaket längst upp i huset och takutskjutets undersida är norrbottniskt falurött. - Det fungerar jättebra. Inne och ute flyter ihop när man betraktar taket, säger han. Fantastisk utsikt Baksidan av Kulturens hus är i princip fyllt med ganska omfattande kontorslokaler. Här ska personalen från de olika verksamheterna hålla till. Bland annat finns det tre förnämliga fika- och lunchrum ovanpå varandra. Utsikten har kraftigt förbättrats genom att rummen sticker ut några meter från fasaden. Därigenom får personalen fantastisk utsikt över Skomakargatan, både norrut och söderut istället för att bara kunna titta rakt in i fönstren hos grannen Vattenfall. Kulturens hus rymmer många finesser. Till exempel kan den på framsidan dominerande trappan i lärkträ användas som läktare eller scen för utomhusframträdanden, förutom sin primära funktion som utrymningsväg. Den stora foajén utanförför den stora konsertlokalen och i anslutning till restaurangen kan användas som bankettsal. Högst upp i den publika delen av huset finns en bar som fått namnet Lady in red (med Hans Tirséns goda minne) och både den och restaurangen ska kunna nås från en separat ingång från "Brandkårsbacken" (Magasinsgatan). Dessa lokaler ska man alltså kunna nå även när Kulturens hus i övrigt är stängt.