Det var i en blombutik i Kalix som Anitta föll för sina första orkidéer. Där fanns några överblommade exemplar som såldes billigt.
– Några tior kostade de. Det var två Paphiopedilum och två Phalaenopsis. Då började jag och sedan har jag hållit på. De är ju så fina, säger Anita.
Hennes intresse för den speciella växten märks genast när man kommer in i Anittas hem. I det ljusa vardagsrummet står fullt med orkidéer i olika storlekar. På golvet står den mest praktfulla, en närmare meterhög Ansellia africana, som kan bli ”jättehög, högre än huset”, berättar Anitta. När vi är på besök blommar den med trettio lejongula blommor.
– För två år sedan var det femtiofyra blommor, säger Anitta.
Intill den stora orkidén har hon en mindre sort, en Phalaenopsis kunstleri, som nyligen börjat blomma från en gammal stängel.
Anitta går vidare in i sovrummet för att visa ännu fler av sina orkidéer och längs fönstret står ett tjugotal mindre orkidéer i ett fuktigt gammalt akvarium.
– Jag har köpt det på återvinningen, säger Anitta, skrattar och visar oss en blommande orkidé, en hybrid mellan två arter.
– Den heter Epidendrum ballerina.
Hon kan namnen på alla sina orkidéer och varje kruka är prydligt namnmärkt med en liten klisterlapp.
I samma blomsamling finns en liten orkidé som bara har en blygsam stängel och som Anitta trots det kallar sin bästa blomma.
– Det är en som blommar nästan jämt. Det är blå blommor som doftar liljekonvalj, säger hon och fortsätter entusiastiskt visa ytterligare en orkidé, en Fredclarkeara After Dark Black Pearl, som kommer från Sunset Valley i USA, en liten, knubbig orkidéstängel som än så länge ser ganska intetsägande ut.
– Jag har en här, den är bladfällande så den är på gång. Det är ett nytt skott där och det är svarta blommor på den. Det är min dyraste orkidé, den kostar väl hundra dollar. Åh, jag väntar att den ska blomma. Den blommar nog framåt höstkanten, säger hon och berättar att den stått utan vatten nästan fyra månader.
– Man ska inte vattna innan nya skottet har egna rötter annars ruttnar det.
Ett av de misstag man kan göra är att övervattna sina orkidéer.
– De flesta ska torka ut, bli lite torrare, säger hon men det finns också de sorter som inte vill torka ut helt.
– Det ska vara lagom. Man brukar känna på krukan, den är ju tung när den är nyvattnad och sedan när den blir torrare blir den lättare.
Orkidéer kan blomma alla årstider men det är nu på våren som de flesta blommar, berättar Anitta. Av hennes egna orkidéer är det bara några stycken som blommar men desto fler som väntar på sin blomningstid.
– Det är mycket som är på gång men det är för tidigt. En del blommar på hösten och en del vid jul, säger Anitta och visar en mörkbladig sort som alltid blommar kring jul.
Hon fortsätter in i kontoret, där ett glasskåp i två våningar står fyllt med olika sorters orkidéer. Lampor, en luftfuktare och små fläktar ger rätt förhållanden inne i skåpet och i fönstret intill trängs rader med mindre orkidéer. Två av de minsta får plats i krukor som hänger i amplar.
– Här är det stänglar, säger Anitta och visar en orkidé som jag tycker mig känna igen bladen på.
– Jo, men det är inte en sådan där Phalaenopsis som man köper på ICA, säger hon och skrattar.
Nej, att man ska leta efter speciella orkidéer på noga utvalda ställen är tydligt. Själv köper Anitta sina oftast från Tyskland och USA över nätet och på auktioner.
– Det finns ju inte så mycket här, inte i norra Sverige i alla fall. Det ordnas ju utställningar på Sofiero och dit kommer många försäljare från Holland och Tyskland. Men det är för långt att åka dit.
Det är de kallväxande orkidéerna, som växer naturligt i bland annat Himalaya, Ecuador och Peru, som är svårast att hålla.
– Det är svårt att få rätt miljö. Jag har haft några Dracula och Masdevallia. De är otroligt fina men svårt att få dem att klara sig. Jag har en Masdevallia som hänger här, säger hon och visar en liten växt i köksfönstret.
– Jag har haft den under vädringsluckan men vi får väl se hur det blir. Fuktigt ska det vara annars torkar knopparna in. De orkar inte hela vägen.
De orkidéer som inte behöver så mycket ljus är lättast, tycker Anitta.
– Phalaenopsis klarar sig nästan bäst. Många har ju Cattleya på fönsterbrädan men de behöver ändå tilläggsljus.
Men trots att odlingsförutsättningarna i Sangis kanske inte är de allra bästa för orkidéer finns det faktiskt två sorter som växer vilt i trakten, Guckusko, som blommar kring midsommar, och Norna, som blommar andra halvan i maj. Guckuskon har Anitta fotograferat, däremot har hon ännu inte fått se Nornan.
– I år ska jag nog fara. De är fina, om man nu hittar.