Ny start i gammal gård

När Eva Öhman Hedlund och Roland Hedlund sökte efter ett gemensamt hem där Evas två barn och Rolles tre dessutom skulle trivas, ville de inte nöja sig med "vad som helst". Efter många husvisningar tittade de på 1700-talsgården i Jävre och det blev kärled vid första ögonkastet.
? Barnen bara sprang runt och skret "jaaa, här ska vi bo!"
17 år senare har den gamla timringen genomgått såväl flera renoveringar som en utbyggnad och delar av huset har fått en ny funktion.

Norrbottens län2007-03-06 06:00
Med ett högt läge i byn Jävre ståtar den gamla timringen på en plats som varit bebodd ända sedan 1400-talet. Timringen flyttades hit på 1700-talet, byggåret är okänt. <BR>- Huset hade stått tomt i tio år när vi köpte det, de förra ägarna använde det som sommarhus, berättar Roland som genast fick påbörja en omfattande renovering. Köket har totalrenoverats, gamla dragiga fönster är bytta mot nya, huset har fått en utbyggnad med tvättstuga och badrum. Hallen har belagts med ett blankt granitgolv som värms av elslingor. Alla golv har dessutom lyfts upp och isolerats underifrån, en granne med traktor fick hjälpa till att lyfta ut en jättesten som hittades under sovrumsgolvet: <BR>- Golvplankorna låg direkt mot den där stenen, som vi grävde upp och lyfte bort.<BR>Roland och Eva fyndade också gamla mynt från 1700-talet, silverbjällror och en liten kanna under golvplankorna. Kanske kommer sakerna från den tid då huset fungerade som gästgiveri och skjutsanstalt. Roland och Eva har fått ta del av husets historia genom en kvinna i byn som forskat i den gamla byggnadens bakgrund: <BR>- Under 1800-talet ansökte ägarna av gästgiveriet om att slippa servera alkohol eftersom det blev så mycket slagsmål på grund av fyllan. Men myndigheterna avslog ansökan, det var ägarnas skyldighet att servera sprit, berättar Eva med ett leende. <BR>För Evas del blev flytten till Jävre för 17 år sedan en tydlig markering att hon nu började ett nytt liv, det nya hemmet var en total motsats till det gamla: <BR>- Jag bodde i ett nytt hus som jag själv hade ritat och byggt med min förre man. Nu längtade jag efter ett hem med gammaldags charm. <BR><BR><SPAN class=mr><STRONG>Eldstäder i alla rum</STRONG> <BR></SPAN>Med nära tre meters takhöjd, inte en rät vinkel, timmerväggar som tagits fram bakom lager av masonit och tapeter och eldstäder i alla rum finns det gott om just gammaldags charm i hennes nuvarande hem. I köket sprids en behaglig värme från vedspisen som ständigt eldas för att hålla elräkningen nere. På vedspisen lagas också all mat. Köket är mycket riktigt husets hjärta där familjen allra helst umgås. Här står en träsoffa och ett hörnskåp som följde med i husköpet. <BR>Salen, med vackra fönster åt tre håll och en jättekakelugn, var tidigare vardagsrum men fungerar numera som Rolles ateljé. Vid sidan om sitt jobb som stenhuggare ägnar han sig åt att måla och göra konstverk i sten och trä. <BR>Intill det stora gammaldags bondköket ligger förutom Evas och Rolles sovrum ytterligare två rum. I det ena har TV:n fått flytta in och det andra är Evas och dottern Ediths pysselrum. På övervåningen har nioåriga Edith dessutom gott om plats för lek. <BR>Tvättstugan i utbyggnadsdelen rymmer även en annan viktig plats - parets arbetshörna. Här står datorn som både Rolle och Eva tillbringar mycket tid vid. Båda har varsin blogg där de berättar om sitt skapande, sitt hem och sitt liv. Eva drabbades för fem år sedan av bröstcancer som sedan spred sig till skelettet och bloggandet har blivit ett sätt att skriva av sig. Via bloggen har hon också funnit många nya vänner som bland annat delar hennes intresse för heminredning. <BR>- När jag mår dåligt och har ont eller efter mina behandlingar när jag är trött kan jag ändå "umgås" med mina bloggvänner. Alla är så vänliga, de håller tummarna för mig när jag åker på kontroller och gläds med mig när jag kommer hem med goda besked. <BR>Även Rolle delar med sig av sitt livs sorg på bloggen. För sex år sedan dog hans 25-årige son Mikael plötsligt och helt oväntat av en hjärnblödning. <BR>- Fyra månader senare föddes hans son. Han är otroligt lik sin pappa, säger Roland och berättar att sonen Mikael lever kvar genom sitt barn, men också genom de fem människor han hjälpt till ett fortsatt liv genom organdonation. <BR>Roland, vars arbete är att tillverka gravstenar, fick den tunga uppgiften att göra sin egen sons minnesmärke. Mikael, som också jobbade som stenhuggare, hade på skoj berättat för sin sambo hur han ville utforma sin egen gravsten och verkställandet av sonens önskning blev en sorts terapi för Rolle: <BR>- Jag och min andra son stängde in oss på stenhuggeriet och gjorde, enligt Mickes önskemål, ett svart granithjärta som bärs av två händer. Sedan graverade vi in hans namnteckning i guld. <BR><BR><SPAN class=mr><STRONG>Sonens skyddsängel</STRONG> <BR></SPAN>På familjens fina tomt, med vidsträckt utsikt över byns nedre delar, står dessutom sedan en tid tillbaka en skyddsängel som Rolle tillverkat i trä med motorsågens hjälp. Ängeln, som bär ett litet barn, är sonen Mikaels skyddsängel.<BR>I stället för att åka till graven tänder Eva och Rolle ljus för Mikael här, på den plats där han tillbringat en del av sin tonårstid. <BR>Trots de svåra prövningar Eva och Rolle genomgått är de fulla av livsglädje och värme, de konstaterar enkelt att livet har förändrats och även hem och trädgård har anpassats efter de nya förutsättningarna. <BR>- Innan jag blev sjuk jobbade jag på en handelsträdård och trädgården här hemma var mitt stora intresse, säger Eva och avslöjar att de haft öppen visning av sin vackra trädgård som innehåller inte mindre än 43 olika buskar och träd. <BR>- Men nu satsar vi på sten. Vi älskar stenar och plockar alltid med oss nya från platser vi besöker. <BR>Förra sommaren byggde Rolle ett jättestort trädäck där den stora familjen - bådas barn med sina respektive och barnbarn - samlas för grillfester och kalas, och nästa sommar ska Rolle bygga en bastu av det åttakantiga lusthus som står på tomten. <BR>- Fasaden behöver också målas om. Vi bjuder hem barnen med sambor på middag så är det snabbt gjort!
Fakta
Namn: Eva Öhman Hedlund, 44, långtidssjukskriven, Roland Hedlund, 52, stenhuggare, gemensamma dottern Edith, 9 samt Evas utflyttade barn Tomas, 22, Cecilia, 21, Rolles utflyttade barn Ronny, 26 och Carola, 24 med respektive samt Rolles barnbarn Oskar, 5 och William, 1. <BR>Bor: i Jävre i en 160 kvadrat stor Norrbottensgård från 1700-talet. Huset har fem rum och kök och står på en 1.000 kvadrat stor tomt. <BR>Kommande projekt: fasaden ska målas om, en bastu ska byggas. <BR>Evas blogg: http://whisky ochchampagne.blogg.se <BR>Rolles blogg: http://rolles atelje.blogg.se/
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!