Powertrip beskriver sig själva som ett Piteband, fastän flera av medlemmarna är inflyttade från andra ställen i Norrbotten. De träffades när de alla gick på Musikhögskolan i Piteå och på den vägen är det. Jag hörde det här gänget för första gången någonsin när de spelade live på Kulturnatten i Luleå tidigare i höst. Det första som slog mig var de bra låtarna och den positiva energiurladdning som de levererade från scenen samt sångerskan, Vikkis Johanssons mäktiga och intensiva röst. Efter att ha lyssnat igenom Cold Black Lie, som är deras skivdebut, så känner jag mig ganska besviken. En hel del av energin verkar ha gått förlorad i studion och det kan nog till största delen skyllas på mixningen. Vad hände mellan studion och mixerbordet? Vikkis röst känns fortfarande hyfsat mäktig så även Peter Uvéns basgångar och Per Erikssons gitarrspel. Men, snälla ni trummorna!? Den här typen av rockmusik kräver ett trumljud som är så fett så att baskaggen känns i mellangärdet, samtidigt som man får en positiv rockspark i baken! Mixningen av trummorna gör att det blir så fjesigt och tunt ljud att jag känner mig irriterad. Fastän låtmaterialet nästan genomgående är bra så stannar betyget bara på en tvåa. Med en annan mixning hade betyget definitivt blivit högre. Jag tror hursomhelst att det finns en framtid för det här gänget, men låt inte någon mixa bort er på nästa platta utan plocka in den energi som ni har på scenen. !Lyssna även på - Nordic Rage med Bodenbandet Slowgate
