LuleåkalasetNanne GrönvallFredag, kl: 19.30Södra hamnscenen Det var mycket folk som hade parkerat sig framför Södra hamnscenen för att lyssna till energiknippet Nanne Grönvall. Hon har varit med i branschen länge nu, drygt 20 år, faktiskt. I vit överdel och svart rysch-pyschig kort kjol drar hon igång med fulla spjäll. Hon har ett mycket tight 5-mannaband som förtjänstfullt backar upp henne. Nanne jobbar på bra på scenen och gör många klädbyten under kvällen. Men. Publiken håller sig väldigt stilla. Det applåderas och jublas mellan låtarna men annars är gensvaret ganska tamt. Mest energi verkar alla fotbollslag med barn och ungdomar från Sverige och Finland, som tågat in på området, ha. Nanne hänger på sig en silverfärgad elgitarr och river av en skön boogielåt tillsammans med bandet. Därefter kliver de två manliga och kvinnliga körsångarna och dansarna in med kandelabrar och kläder, som hämtade ur en gammal film. Nanne själv iförd svart långklänning, sjöng en låt om att ge kärlek. Varken då eller när hon rev av en massa schlagerlåtar verkade publiken tända till ordentligt. Highland, som är en av Nannes bästa, är ju en låt som borde få folk att dansa lite, men icke. Först när hon rev av Janis Joplins gamla Mercedes-Benz och fick publiken att sjunga allsång i Keep on knocking vaknade publiken och hängde på. Nanne är verkligen en livfull artist som bjussar på sig själv, och hennes bensprattel är kul att titta på. Hur orkar hon? Naturligtvis blev det extranummer i form av Viktiga små ord, till komp av endast keyboard. Men, det största jublet som fick publiken att både röra på sig och sjunga med kom när hon, som sista låt, sjöng Håll om mig. Och det var ju väntat.
