Nadjas vågade vägval

Hon var i valet och kvalet mellan att bli sjuksköterska eller brandman.Trots en tuff arbetsmarknad valde Nadja Säfström Svensson, 20, från Kalix det senare.– Det är ett yrke som kräver lika mycket hjärna som muskler, säger hon.

Foto: Göran Ström

Norrbottens län2015-04-18 05:34

I gymnasiet gick Nadja Säfström Svensson omvårdnadsprogrammet. Det var då hon fick möjlighet att under en vecka praktisera vid räddningstjänsten i Kalix där hon fick en inblick i hur det kan vara att jobba som brandman. Hon tyckte det verkade så intressant att hon började fundera på det som ett eventuellt framtida yrke.

– Jag har alltid tyckt om att arbeta fysiskt och blir väldigt rastlös om jag måste sitta still. Jag spelade tidigare basket i tolv år och stora delar av min fritid handlar i dag om styrketräning och löpning, säger hon.

Nadja som hade sökt och kommit in på sjuksköterskeutbildningen i Umeå var ett tag i valet och kvalet innan hon till slut valde utbildningen ”Skydd mot olyckor” i Kramfors.

– Jag kände direkt att jag valt rätt. Sjuksköterskeutbildningen hade inneburit betydligt mer teori och läsande och det typiska studentlivet. I Kramfors har vi haft bra sammanhållning och naturen är ju helt fantastisk vid höga kusten.

Under den tvååriga brandmansutbildningen har det första läsåret tyngdpunkten på trafikolyckor och brand, medan det andra året bland annat innebär praktik och kursen ”Det robusta samhället” där Nadja fått en helhetsbild över vad som händer vid en större kris både på lokal-, nationell- och internationell nivå.

– Det har både varit intressant och jätteroligt och jag har verkligen fått upp ögonen för det förebyggande arbetet som ingår i yrket, som till exempel brandskydd.

I Nadjas klass går det fem tjejer och femton killar. När hon gjort sin praktik vid räddningstjänsten har hon varit ensam tjej. Yrket är väldigt mansdominerat men ingenting som Nadja tänker på. Yrket förknippas också med fysiska krav som är lagstadgade och inte finns i någon annan yrkesgrupp.

Nadja beskriver rullbandstestet med full utrustning, larmställ och syrgas­tuber som det tuffaste hon gjort.

– Först är det uppvärmning där man går i två minuter, sedan blir det stigande lutning som slutar med att man ska gå sex minuter i åtta graders lutning i en hastighet av 5,6 kilometer i timmen, berättar hon.

Under Nadjas praktikperiod på 15 veckor var det ovanligt lugnt i Kalix när det gäller utryckningar. Hon behövde aldrig åka ut på någon brand, däremot några bilolyckor. Det var lärorikt och spännande och Nadja kände att hon snabbt kom in i sin yrkesroll. Att ställas inför utmaningar och behöva ta egna initiativ tycker hon känns inspirerande med jobbet.

– Jag gillar den sociala biten att komma ut och träffa folk och framförallt att få hjälpa människor. Många tror att det bara handlar om muskler men det krävs minst lika mycket hjärna när man ställs inför problem som behöver lösas. Ingen trafikolycka är den andra lik.

Nadja tycker hon har fått ett väldigt bra bemötande av personalen vid räddningstjänsten i Kalix. Teorin under utbildningen har varit viktig men det är här som hon har lärt sig mest. Praktiska råd och tips som hon kommer ha stor nytta av som nyutexaminerad brandman.

Den 13 maj är det nämligen dags för Nadja att ta sin examen. Hon kommer att möta en tuff bransch med få heltidstjänster. Nadja har klart med sommar­vikariat i Kalix och kommer efter det att jobba som undersköterska på sjukhuset om det blir svårt med jobb inom räddningstjänsten. Hembygden kommer hon att förbli trogen även om en heltidstjänst som brandman i dag ser avlägsen ut. Hon och sambon har precis köpt bostad i centrala Kalix.

– Jobbet som undersköterska är ett jätte­bra alternativ eftersom jag då får jobba med omhändertagande som är en viktig del inom räddningstjänsten. Det känns bra att jag har två ben att stå på, säger hon.

Nadja Säfström Svensson

Ålder: 20

Familj: Sambo

Bor: Kalix

Yrke: Tar examen som brandman den 13 maj.

Det här gör en brandman

Att arbeta som brandman innebär att förebygga, hindra och begränsa skador på människor, egendom eller i miljön vid olyckshändelser. Utöver att släcka bränder rycker brandmän till exempel ut vid trafikolyckor. Det kan handla om att få loss och att ge första hjälpen åt personer som är fastklämda i ett bilvrak. Brandmän rycker också ut när olja, farliga kemikalier och andra skadliga ämnen läckt ut vid översvämningar och olyckor på sjön.

Vid en brand arbetar brandmännen i lag och har olika funktioner. Inom laget växlar man mellan de olika uppgifterna. Den utrustning som används vid räddningstjänstuppdrag måste alltid fungera. Därför handlar mycket av brandmannens arbete om underhåll, kontroll och reparationer av utrustning. Det är också viktigt att genomföra övningar och på andra sätt förbereda sig för olika typer av räddningsinsatser.

Eftersom yrket är fysiskt krävande ingår konditions- och styrketräning i arbetet. Brandmännens kondition och hälsa kontrolleras regelbundet med hjälp av fysiska tester och läkarundersökningar.

Möjlighet till arbete

Det är balans på arbetsmarknaden för brandmän och under det kommande året väntas den situationen bestå. Antalet personer som söker arbete och antalet lediga tjänster i landet är ungefär lika många.

Arbetslösheten för brandmän är lägre än genomsnittet för samtliga yrken. På fem till tio års sikt blir möjligheterna till arbete goda.

Källa: utbildningssidan.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!