Mullvadsjägare med fulltecknad agenda

Alla som läst boken Priset på vatten i Finistere av Bodil Malmsten minns säkert avsnittet när hennes iver att bekämpa mullvadarna som gräver sönder hennes trädgård resulterar i en mindre katastrof. Men den uppdiktade, eller åtminstone rejält kryddade, berättelsen om hur hon häller ned kemikalier i gångarna så att allt exploderar är inte helt obegriplig. Mullvadsbesök kan uppenbarligen göra vilken trädgårdsvän som helst galen. Att vakna på morgonen och blicka ut över sin egen lustgård och upptäcka att den nydressade gräsmattan ser ut som en mindre arkeologisk utgrävning. Underminering
- Många är desperata. En kund som jag åkte till hade till och med grävt ned plastskivor en meter ned i marken, runt hela tomten. Men en mullvad gräver djupare än så, berättar Paul Gerber Santesson som arbetar som mullvadsjägare sedan sju år tillbaka. På en natt kan en enda mullvad gräva upp uppemot 20 jordhögar under de perioder när de är som mest aktiva. Den kan underminera en hel gräsmatta, den äter en massa daggmask och kan få rötterna på dyra magnolior eller andra växter att torka. Oftast är det dock jordhögarna som den kastar upp på gräsmattan som irriterar mest. - Många gånger tror folk att det är en hel flock mullvadar, när de ser alla högarna. Men mullvadar är solitära djur och gångarna är deras jaktrevir. Paul Gerber Santesson är utbildad agronom, och fick själv smaka på vad ett mullvadsbesök i trädgården innebär när han och hustrun - som för övrigt då arbetade som produktutvecklare av gräsmattor och gräsfrö - flyttade till Skåne. Paul tog saken i egna händer, skaffade sig mullvadsfällor från Schweiz och utvecklade sin egen effektiva fångstteknik. Och lyckades så småningom bli av med mullvadarna i trädgården. - Grannen ville också ha hjälp. Och killarna på fotbollsplanen här i byn, berättar han. - Mullvadsbekämpning är en ständig kamp. Den kommer att pågå ända tills man lyckas bryta ned hela populationen. Gillrar fälla
Plötsligt stod han med en färdig affärsidé och en arbetsarena helt utan konkurrens. Förutom de privata trädgårdar där han anlitas för att gillra och vittja fällor finns golfbanor, offentliga parker, fotbollsplaner och flygfält i listan över hans kunder. Han håller också kurser i mullvadsbekämpning och i den egna, numera mullvadsfria, trädgården visar han hur fällan ska gillras. Man gräver ett hål under en jordhög för att försäkra sig om att hitta en gång, och gillrar fällan i gången. När mullvaden kommer krypande slår fällan igen och dödar mullvaden. - Jag fångar kanske tusen mullvadar på ett år, men de går inte att utrota. Man måste bara hålla efter dem, säger Paul och suckar lite. Även sork
Efter sju års jakt kan man kanske skönja en liten leda över att plågan aldrig tar slut. Även sork som kan ställa till problem i en del trädgårdar kan fångas med samma slags fångstteknik och fällor som Paul Gerber Santesson använder. Han säljer även fällor till dem som vill jaga mullvadarna på egen hand. De säljs med en pengarna-tillbaka-garanti om man inte blir nöjd med resultatet. - Hittills är det bara en som skickat tillbaka fällorna. Det var en konsertpianist som nog var lite för rädd om sina fingrar, skrattar Paul. Humorn verkar inte långt borta. - Vår dotter kallar sig "mullvadsjägarens dotter". Det låter väl nåt, va, säger han. Kanske som titeln till en ny roman, Bodil?

Mullvadsjägare med fulltecknad agenda

Paul Gerber Santesson har en lite annorlunda sysselsättning. Agronom till yrket, men han skriver mullvadsjägare på visitkorten. Och agendan är fulltecknad.