Minns i november ...

NÅGONSTANS I FJÄLLEN, Kuriren. Rostojaureplatån, tio mil från närmsta svenska väg och nära den norska gränsen. Här landar flygplanet Beaver som tar dig från Kiruna. Här är du så långt ifrån e-post, system som kopplas ner, datorer som hänger sig, mobiler som stör dig, och allt det där som du känner igen från vardagen, som du kan komma. Här blir allt så enkelt ? och naturligt. ? Man äter, sover och fiskar! säger Kuriren-fotografen Andreas Wälitalo som senast i somras tillsammans med fyra kamrater gjorde en fiskeresa på fem dagar. Han fortsätter: ? Och det spelar ingen roll vad klockan är, man har ingen koll alls. Man kan sova några timmar på dagen och så går man ut igen och fiskar, går tillbaka och äter och sover, och så ut igen. Så håller det på. Det går att hyra fältkåta, men det fungerar lika bra med tält. På hugget Andreas tycker allra bäst om harren, men till utseende ?plåtar? han allra helst rödingen. Ibland har han varit med om att det bara huggit varje gång flugan landat i vattnet och han rent av tröttnat på att dra upp harr. Andra gånger har det gått mycket sämre. Harren, ja, all fisk egentligen, ska tillredas i stekpannan med mycket smör eller rökas i den medhavda Abu-röken ganska snart efter fångsten. ? Väntar man för länge så blir fisken lös i köttet. Vi äter den bara som den är, på smörgås, med potatis eller så kan man göra min fisksoppa (se receptet här intill). En pilsner till maten och kanske en whisky efter den samma är också något som hör till, eller i Wälitalos fall ett måste. Somnar gott ? Du kan ha kommit tillbaka efter en mils vandring och flera timmars fiskande, då sitter det ganska fint med en pilsner till maten. En plunta kan man också ha med sig under själva fisket för att hålla värmen. Då är dagen fulländad och man somnar gott, säger Wälitalo. En säck ved är inte heller fel att ha med sig då det bara finns lite gammalt ris att tillgå norr om odlingsgränsen. Känslan av att vara ensam i denna storslagna miljö är det häftigaste av allt, säger han. Ja, ni ser ju själva. Det är bara att titta och njuta. Inte är det konstigt att man längtar bort ibland. torkel.omnell@kuriren.com 0920/376 55