Lars Bonneviers föräldrar hade två orientaliska mattor när han växte upp. Den ena var en så kallad Hollywoodkerman, en blommig sak i ljusa färger. Men den som väckte Lars intresse, det var den andra.
– Det var en mörk matta med mönster som bildade spår och fyrkanter som man kunde köra med sina leksaksbilar på. Den var stimulerande för fantasin och så annorlunda mot svenska föremål jag hade sett, säger Lars.
Då var det bara en spännande matta och något okänt, nu vet han att det var en baluchmatta, och han säger att den förmodligen kom från nordöstra Iran eller västra Afghanistan och var gjord på 1930-talet.
– Det finns massor av liknande mattor i Sverige. Sverige stod för mycket av utbyggnaden av Irans infrastruktur under första delen av 1900-talet, man byggde järnvägar och telefonledningar. I Iran fanns inte så mycket pengar, men massor av mattor. Så det utvecklades en fast växlingskurs och iranierna betalade i mattor.
Första egna mattan köpte han som femtonåring hos Dahlbergs mattor i Luleå, en liten röd matta som slutade som dörrmatta. Den kostade 100 kronor och pengarna hade han knegat ihop på sommarjobbet på Larson och Lind.
Hemma hos Lars och sambon Anna ligger orientaliska mattor i alla rum och på väggarna hänger vävda textilier i olika format.
I hallen, några små inramade koptiska vävar från Egypten skapade mellan 600-talet och 800-talet. De vill han gärna ställa ut och han har lagt ut lite trådar för att hitta någon som är intresserad, säger han.
På väggen i vardagsrummet hänger hans favorit.
En del av en stor kelim, en slätvävnad från Turkiet. Den är vävd för hand och inte gjord för att ha på golvet.
– Den här har jag haft i tjugo år och den tröttnar jag aldrig på. Den här typen av vävar har sett likadana ut från 1300- talet till 1800-talet och det beror på att turkmenstammen Hotamish, och andra nomader, som gjorde dem levde så isolerat. Vad de användes till vet man inte säkert, hypoteserna är att de användes för religiösa riter eller begravningar och det kan nog stämma, säger Lars.
Lars byter mattor i huset som andra byter gardiner. Just nu är mattan under vardagsrumsbordet ljus, en vintermatta.
– Den är antagligen gjord i Atlasbergen i Marocko och man brukar kalla dem för berbermattor. Den är gjord av ospunnen ull så det blir nästan som en djurfäll. Förmodligen har luggen varit mycket längre, tio, tolv centimeter, men den har nötts ner. Den här har jag köpt av en marockan bosatt i Spanien, säger han
Han berättar att mattorna gjordes tillräckligt långa för att en hel familj skulle kunna lindas in i dem och att berbermattor nu är mycket trendiga.
Intresset för mattor har vuxit successivt. 1991 jobbade han i några månader hos matthandlaren Peter Willborg i Stockholm. Han arbetade i butiken hos JP Willborg som är Sveriges internationellt mest verksamma matthandlare och nog nordens största, säger han.
– Det första rådet jag fick i affären var: köp inget. De förklarade att när man håller på så mycket med mattor så utvecklas och förändras smaken fort. Rätt som det är vill man ha något annat. Jag lydde inte det rådet. Tyvärr.
Efter det har han handlat många mattor. Han köper det mesta på Ebay och så har han upparbetat kontakter med andra intresserade och byter objekt med dem.
– I går köpte jag en på Ebay som påstods vara en 1700-talsmatta från någon av oaserna i Kina. Ett lik, det är knappt något kvar av den, men i vissa delar kan man se mönstret. Den har jag köpt bara för att jag aldrig har ägt en sådan matta. Det är ett studieobjekt helt enkelt. Så illa är det.
Omgivningen har synpunkter på hans mattintresse, att det tar för mycket tid och kraft och att han har alldeles för många mattor.
Han håller med.
– Det har ju accelererat. Det jag nu gör är att försöka sanera intresset så att jag kan behålla de bra delarna och få bort de tidskrävande. Jag försöker göra färre köp. Nu ska jag inte köpa något som är sämre än det jag redan har. Jag ska också sälja bort lite som jag samlat.
Hur många mattor har du?
– Det är ju en bra fråga som det kanske inte finns något svar på. Hur små får man räkna? Om man räknar objekt, mattor och vävar, så är det flera hundra.
Vad är det som driver dig?
– Samlandet är komplext. Det som intresserar mig med mattorna är form och färg och att det är något mystiskt. Det är ingen vetenskap och det finns inget facit, bara en massa idéer och hypoteser. Det lämnar mycket kvar åt fantasin.
Lars säger att om han måste välja mellan intressena musik och mattor så väljer han musiken.
– Musiken är en social grej och ett skapande med andra där jag är en av kreatörena. Med mattorna är jag iakttagaren och det är andras skapande som jag njuter av.