Med åren ser jag ekorrarna tydligare

Men handen på hjärtat ? blir man så mycket klokare med åren, -egentligen? Blir man inte bara tröttare? Och då menar jag inte enbart i bokstavligt utschasad bemärkelse. Mindre och mindre känns det i alla fall som om jag verkligen vet. -Landar allt oftare i att tro en massa men veta allt mindre. Saker kan ju vara på så många olika sätt, samtidigt. En sak vet jag i alla fall ? jag har blivit tröttare. Det känns inte alls så länge sedan det var helt OK att plugga dubbla kurser och samtidigt jobba natt på sjukhus för att få råd att hänga på krogen mellan vaknätter och tentor. Att i dag gå på lokal en vardag, en helt vanlig arbetsdag utan efterföljande sovmorgon, är ett smärre projekt och i efterhand sällan värt den trötthet som envist hänger med i dagar efteråt. Att gå på kalas är alltid trevligt men inser att det kanske har gått -några år sedan jag utan möda klarade av bättre middagar, två helger i rad. Vill helst hinna pausa i soffan också. Mysbyxor och goa tofflor, -kanske inte den läckraste helgstassen men i mitt tycke snudd på den skönaste. Kan också tycka att det faktiskt är helt OK att vara trött. Bara det är -möjligen en anledning till oro ... Proportioner tack! och Så kan man ju bli trött i mer symbolisk, överförd bemärkelse. Även den tröttheten tilltar har jag noterat. Har märkt att jag över tiden blivit allt mer trött på oväsentligheter. Tiden är knapp och ska den dessutom slösas med, så gör jag hellre något annat. Att sitta och tugga runt om ingenting räknar jag dock inte, som kanske många andra skulle ha gjort, till det försumbara. Att prata strunt är jätteviktigt och blir bara viktigare med åren, lite trams har inget dött av, tvärt om. Tror faktiskt att man blir en bättre människa av att bolla runt vardagliga händelser och världsproblem i en salig blandning över en kopp kaffe. Men jag blir oändligt trött på människor som ids älta -självklarheter, hur eländiga dokusåpor är exempelvis. Hur aptrist ? hallå något -annat nytt? ? och idiotiskt hela upplägget är och sist men inte minst hur -demoraliserande det är för den som tittar på. Nu är det väl ett decennium sedan företeelsen var en nyhet och vad jag förstår är det frivilligt att glo ...? Det handlar om ett TV-program, människa! Lite proportioner får man väl lov att kräva? ?Behöver du något att gå igång på så se dig om i den verkliga världen ? då kan vi snacka saker att uppröras över?, vill jag irriterat klippa av. Har kanske blivit en aning mer otålig också, när jag tänker efter ... Spara på krutet Trött är också bara förnamnet när någon förfasar sig över att ungar svär ?så för dj-ligt nu för tiden? och att någon alls mäktar att klaga på vädret ? ett bättre exempel på att man klagar för klagandets skull och inte för att uttrycka en ambition att förändra, kan knappast finnas ? -orkar jag inte ens försöka mig på att förstå. Gnäll, helt enkelt. Jag är så förfärligt trött på gnäll och det blir bara värre med åren. Antingen gillar man läget, hur taskigt det än tycks vara eller så förändrar man det. Men man GNÄLLER INTE. På samma sätt bekämpar jag med en dåres envishet den lilla men -försmädliga frasen ?Jag hatar ...? Vad ska du ta till inför fattigdom, svält och orättvisor om du ödslat kraft på att hata allt från spenat till Idol 2005? Jag kontrar med ?Jag hatar krig?. Då brukar det bli tyst. Ett annat fokus Men det finns också annat som förändrats genom åren. Vart jag -riktar blicken, vad jag stannar till inför. I den brusande mångmiljonstaden fångas jag av ekorrarna i St James Park. Kan knappt slita mig från dessa små varelser som helt orädda -tigger nötter och -låter sig fotograferas. När jag nu tittar på bilderna kommer jag på vad det kanske kan handla om: att hitta fokus. Eller kanske snarare att flytta fokus. Från bruset till tystnaden. Från myllret till detaljen. Från monumenten till ekorrarna. Trevlig helg!

Med åren ser jag ekorrarna tydligare

Jaha, då har man blivit ännu ett år äldre ? och bättre får man hoppas. Firade födelsedag häromdagen med en ljuvlig middag på en liten italiensk restaurang i London. Några år kvar till det -magiska talet 50 och kanske lite mer erfaren.