Tar man först till vänster och sedan höger samt fortsätter rakt fram är det åttahundra meter till havet. Där är stranden parasollfylld och havet lättåtkomligt, simlugnt i bukten. Igår, på väg därifrån, försökte en inkastare få in oss till ett ställe under bar himmel där hockeyspelare rörde sig på en jätteskärm. OS-final, 2-2 ropade han men sedan blev det paus och vi hem, det fanns sand i öronen och naveln att duscha bort.<br>Tar man vänster direkt blir det längre och vildare. Från strandpromenaden syns Atlanten skumma och blänka. Öknen välver sig i mjuka kullar, människor som små prickar syns ta sig uppför och nedåt, strävande mot det oändliga blå. <br>De flesta når inte fram utan lägger sig platt med näsor och kroppar mot solens brännglas och låter sig sandblästras.<br>Vi är bara två som badar just nu och just här. Den andre är en frustande man, det frustar ofta kring män, har ni tänkt på det? Fast det var mer än tio år sedan, minns jag makens frustande i handfatet. Badkruka var han, men handfatet dök han ner i. <br> ? Akta dig för underströmmarna, säger svägerskan, hon som var hans syster. Var förresten, hon är. <br> ? Men är inte han död, sa en av hennes bekanta när hon presenterade mig som svägerskan. Som om vi inte alltid skulle förbli vad vi blev, hans syskon och jag.<br>Under svävandet i vattnet hörs en trudelutt. Längre ut kommer en snabb båt körande med en gummibåt efter, folk håller i sig och skriker. Själv simmar jag långsamt framåt, omsluten av lenhet. Ena stunden på toppen av en våg, nästa ner i dalen. <br> ? Har du fått ro i själen nu, frågade en gotlänning på dansen i går kväll.<br> ? Tja, du då?<br> ? Får man det så dör man väl, sa han.<br>På semester är man mer öppen för kontakter. En norska som jag skrattade med mellan danserna i Las Palmas 1985 skickar ännu julkort från Bergen. Ingen av oss minns hur den andra såg ut. Men glädjen. <br> ? Åh, vad härligt att vara levande, men alltid är det nåt som inte stämmer, sa jag i morse till svägerskan. <br> ? Lika bra att du åker hem och bakar pepparkaksgubbar, svarade hon.<br>Anita Nilsson<br>anitan@punkt.se
