Regionalt är rätt. Svenska folket har en förmåga att försöka sträva efter att se likadana ut, ha likadana åsikter och klä sig likadant. Jag hävdar att vi borde försöka göra precis tvärtom. Slåss för att framhäva våra olikheter. Inte minst på matbordet.
Våra regionala kök är fullständigt unika. Ingen annanstans i världen serveras kroppkakor som på Öland, äggost som i Bohuslän och salmbärssylt som på Gotland. Det är superviktigt att fortsätta värna om vår särart och föra den vidare till kommande generationer - och varför inte utomlands?
I stället för att stå där och skrapa med foten borde vi basunera ut i megafoner om att Kalixlöjrom minsann är en fullvärdig konkurrent till iransk kaviar. Att Västerbottensost kan konkurrera ut engelsk cheddar sju dagar i veckan. Att skånsk spickeskinka är vassare än spansk serrano. Vi har våra gårdsmejerier, mikrobryggerier och enastående småproducenter från norr till söder.
Ja, vi har så mycket att skryta över att det inte är riktigt klokt, men det ingår liksom inte i den svenska blygsamheten.
Så gör din hemtrakt en tjänst. Köp regionalt. Bjud på ortens specialiteter. Ge bort dem till utomsocknes. Fråga äldre om du inte vet vad som är typiskt för trakten. Skryt om din egen bit av Sverige. Vårt eget matarv liknar ingen annans. Det är fint att vara olika.