Livräddare får fint pris
Boris Ersson har följt Mats Karströms arbete under 20 år och har gjort flera TV-filmer om skogsgruppen Steget Före i Jokkmokk. Just nu arbetar han med ett filmprojekt med namnet
Foto:
- Vi hade rapporterat till både länsstyrelsen och markägaren. Men det struntade man i. En av Sveriges finaste låsbräkenängar är totalförstörd.Mats harklar sig och tittar bort över kalhygget. Han står stilla en lång stund. Så vänder han sig mot mig med tårar i ögonen.- Nu vet jag hur det känns att mista en vän. Tio år av forskning, hundratals timmar av arbete för att återskapa en fantastisk naturmiljö, allt är förstört. Det var nära att jag flyttade när allt det här hände. Den som räddade mig var min flickvän Ginger Bromfalk. Vi bestämde tillsammans att vi skulle fortsätta att leva här. Och jag fortsätter att kämpa för skogarna.Skövlad skönhet
- Trots att vi hade rapporterat vilka höga naturvärden som fanns här blev den här delen av skogen skövlad. Men så småningom lyckades vi skydda resten av skogen. I dag är ett fyra kvadratmil stort område som kallas Jelka-Rimakåbbo skyddat som ett Natura 2000-område i
EU:s nätverk för värdefull natur.- Hur har du orkat fortsätta trots att så mycket av den finaste naturen har gått förlorad? frågar jag.- Jag har varit förtvivlad många gånger. Men jag är förbaskat envis när jag bestämt mig för något. Jag ger inte upp så lätt. Och så älskar jag naturen. När jag sitter i fågeltornet och spanar efter flyttfåglarna på våren, eller när jag hittar en skogsmiljö som är riktigt fin, då glömmer jag besvikelserna. Ett av mina största ögonblick var när vi hittade en tidigare okänd insekt samtidigt som vi försökte skydda den unika skogen i Kaltisbäcken. Det var en vedgallmygga som kommer att få det vetenskapliga namnet Campylomyxa stegetfore. Att få Steget Föres namn i samma system som Linné skapade för att beskriva och systematisera naturen, det är stort för mig.Varje art bär på en berättelse
En vinter åker vi skidor in i ett urskogsområde. Mats stannar vid en trädstam och skrapar försiktigt bort lite is och snö från barken tills en grågrön lav syns. - Det här är lunglav. Den berättar att skogen just här har en mycket gammal historia av orördhet. Ända sedan jag var liten grabb har jag gillat att vara ute i naturen. När jag ser en blomma eller en svamp på ett visst ställe, kommer frågor i huvudet: "Varför växer just du här? Vad är det som är speciellt här?" Varje växt, varje fågel, varje insekt bär på en berättelse. Det är dessa berättelser jag söker. Tidigare urskogsinventeringar byggde ofta på att skogen såg vacker ut, knotiga tallar och sånt. Eller också letade man efter stubbar, och hittade man stubbar så var det inte en urskog. Men det biologiska värdet av en gammelskog står och faller inte med om en nybyggare fällde några tallar för 100 år sedan för att bygga en koja, eller om en renskötare fällde en gran för att låta renarna beta av hänglaven som växer på grenarna. Med Steget Föres inventeringsmetod kan vi göra en objektiv biologisk värdering av om en viss skog har höga bevarandevärden eller inte. Det glömda landet
Mats arbetar halvtid som biologilärare på Bokenskolans gymnasium i Jokkmokk. På sin lediga tid arbetar han ideellt med att inventera skogarna i "Det glömda landet" som han brukar kalla skogarna nedanför fjällen och utanför nationalparkerna i Jokkmokks kommun. När Mats kom till Vuollerim i mitten av 1980-talet för att arbeta som lärare började han vandra i skogarna för att lära känna sin nya hemtrakt. Det han har åstadkommit under de dryga 20 år som har gått är enastående: Drygt 400 skogar har inventerats. Mer än 100 av dessa skogar är i dag skyddade. Från Sverige till regnskogar
Mats Karströms arbete har inte bara handlat om svenska skogar. För några år sedan kom den tropiska regnskogen till Jokkmokk, i gestalt av hövding Ulu från Samoa som besökte ett seminarium om skogsfrågor. När deltagarna besökte Karkberget, ett hotat skogsområde som skulle avverkas, fick hövding Ulu en stor asp i symbolisk gåva av Steget Före. Ulu blev rörd och svarade med att ge bort hela sin reskassa till en fond för att rädda skogen. När nyheten spreds i media fick hövding Ulus gest en väldig uppmärksamhet. Skogsägarna och myndigheterna ändrade sig, och skogen blev räddad. Det här mötet ledde till en resa till Hawaii och Samoa där vi filmade arbetet med att rädda regnskogar och hotade arter. Under en ceremoni i hövding Ulus by på Samoa fick Mats ett träd i gåva av byarådet. Framgångar- och nya hot
Efter många år i motvind har Mats Karströms metod blivit erkänd av både myndigheter och skogsbolag. Jokkmokks kommun, Sveaskog och Vattenfall har skyddat fina naturområden i samarbete med Steget Före. Den största av de drygt 100 räddade skogarna är Jelka-Rimakåbbå, ett fyra kvadratmil stort landskap av fjällnära skog mellan Jokkmokk och Porjus. En annan stor framgång var när Jokkmokks kommun bestämde att skogen på Talvatisberget nära Jokkmokks samhälle ska skyddas som kommunalt naturreservat. Mats Karströms elever på gymnasiet har inventerat skogen och hittat så stora naturvärden att skogen nu blir skyddad. Men det går inte att blunda för hoten. Flera gånger under de senaste åren har Mats Karström fått rycka ut och slå larm om planerade eller påbörjade avverkningar i svenska gammelskogar. Ofta har han lyckats rädda skogarna, men inte alltid. - En räddad gammelskog kan hotas senare medan en förlorad skog är borta för alltid. Men visst har det gått framåt. För 15-20 år sedan kunde jag inte drömma om att vi skulle lyckas rädda mer än 100 gammelskogar i Norrbotten. Hur gick det till när du fick beskedet att du skulle få årets stora naturvårdspris? - Jag var ensam hemma när Johan Bodegård från ArtDatabanken ringde. När jag förstod vad han sade blev jag nästan svimfärdig så jag blev tvungen att hitta en stol och sätta mej ner. Att få naturvårdspriset i år känns extra stort eftersom 2009 är det stora märkesåret för svensk naturvård. Just i år firas ju 100-årsminnet av när man skapade de stora nationalparkerna i Sverige, och Naturskyddsföreningen bildades samma år. Samtidigt firas Charles Darwins 200-årsminne i hela världen. Hur firade du ditt pris? - Jag åkte ut i skogen och satte mej vid min fågelmatning vid Porsitjärn. För första gången i vinter var lavskrikorna framme. Jag satt där med fåglarna mitt i skogen och kände mej väldigt, väldigt lycklig.
Så jobbar vi med nyheter