SOM BEKANT ÄR det ju inte så där väldigt lång tid kvar nu. För att fundera ut vad de som har förtjänat det ska få som julklappar.<br>Men om de som har förtjänat sådana råkar vara intresserade av hembygdshistoria så har jag i alla fall två pålitliga tips i bokväg.<br>Ingen mera markant besvikelse torde kunna uppstå vare sig om julklappen består av Stadsarkivets årsbok för 2006 eller Luleå Stad 1860 ? 1909 ? Luleå kommun i historiska fotografier.<br>Stadsarkivets årsbok brukar vara en pålitlig julpresent till alla intresserade av vad som i hembygden tilldragit sig, vid olika tillfällen under några av de senaste hundra åren eller så. Varje år innehåller boken, med Thomas E:son Åkerlund som ständig redaktör, ett knippe artiklar inom nästan gentemot varandra vilt spretande genrer. Och det roliga med dem är att man oftast med stor behållning läser dem alla. Även om man kanske inte alls trott sig vara så särskilt intresserad av var och en av dem.<br>Som exempel på det kan ju Anders Sandströms text om bomärken anföras. Alltså ett specifikt gård- eller familjemärke som användes för att påvisa själva ägandeskapet av någonting. Vissa av dem hade uppenbart släktskap med de uråldriga runtecknen och kallades därför för runmärken. När skrivkonsten utvecklades allt mera mot slutet av 1800-talet förenklades bomärken till att innehålla initialer från olika namn.<br>Anders Sandström ger exempel på bomärken från Alvik, Långnäs, Ersnäs med flera byar. Och man sitter helt fascinerad och tittar på de olika uppspaltade tecknen.<br>Därefter klämmer Anders Sandström till med en omfattande ättesaga från byn Orrbyn också. Utan att alls ha någon koppling till den byn och bygden så störtar man sig rakt in i den också. Med lika stor behållning.<br>Kenneth Awebro skriver en hyperintressant text om fastigheten Magasinsgatan 25 i centrala Luleå, på vars bakgård de senaste somrarna har uppförts det populära lustspelet Bakgårdsblues men där det långt tidigare befann sig ? en rörelse vid namn Tornedalens skidfabrik!<br>Det sägs att kvaliteten på skidorna var så usel att desamma köptes in buntvis, eftersom såväl skidor som stavar gick sönder efter endast en kort tids användning och det då gällde att ha några i reserv!<br>Skidfabriksverksamheten å Magasinsgatan 25 etablerades 1915 och lades till handlingarna endast några år senare. Oklart varför så skedde, men att döma av det ovanstående så lär det inte ha varit någon större succé.<br>Hugo Lindgren, Kurirens chefredaktör 1924?1943, publicerade sistnämnda år en intervju med den då 78-årige åkeriägaren Oskar Fredriksson under titeln Hågkomster och skildringar från det Luleå som gått.<br>DEN ÅTERGES HÄR, ackompanjerad av fina gamla bilder och omedelbart efteråt kommenteras texten sakkunnigt av Hugo Lindgrens släkting Gunnar Lindgren, allmän nestor vid Kuriren och tillika vice ordförande i Luleå hembygdsförening.<br>Och så fanns det ett sjukhus i Sunderbyn redan i början av 1800-talet också. Vilket Ann Hörsell vet mera att berätta om.<br>Ett nytryck av ännu en gammal artikel som ursprungligen publicerades i Kuriren, i början av 1950-talet, och bestående av landskamreren Karl Adolf Holms minnen från Luleå i slutet av 1800-talet, har förstås sin givna plats i en bok som denna. Det finns ett outsinligt behov av den här sortens nostalgiska hågkomster och denna försvarar nog så väl sin plats bland dessa.<br>Till sist skildrar Thomas E:son Åkerlund själv Luleå stads första stadsträdgård. Var den låg någonstans? Investera i Stadsarkivets fina årsbok och finn svaret på frågan där!<br>SEDAN HAR DET ju under året som snart har gått också utkommit en formlig praktbok, hemmahörande inom den lokalhistoriska genren.<br>Boken med bilder från Luleå stad mellan 1860 och 1909 har hårda pärmar och är full av knivskarpt återgivna svartvita fotografier, ur Helmer Widlunds samlingar som i dag omfattar drygt 400.000 bilder och negativ.<br>Det är en stor glädje att bläddra i den här boken, där den första bilden föreställer handelsmannen Adolf Hammarén med familj; åtta personer som med stillsam plikttrogenhet blickar in i kameran som av en okänd fotograf höjdes mot dem, någon gång 1860.<br>Sedan tar vi oss fram genom decennierna och möter ett Luleå som i allt väsentligt sedan lång tid tillbaka är försvunnet. Men där människorna i många fall ser ut som om de hörde hemma där ? just nu.<br>Personal vid Robertsviks ångsåg, uppställda för ett gruppfoto omkring 1908. Majoriteten av mannarna har mustasch. Olika former av kepsar, någon av dem bär en rundkullig kubbhatt.<br>Lignellska stenhuset i korsningen av Trädgårdsgatan?Skeppsbrogatan. Det finns kvar fortfarande och ser i stort sett likadant ut nu som när fotot togs, omkring 1905 ? av Henny Tegström.<br>En dramatisk bild från branden på Altappen 1908, då 500 personer fick evakueras därifrån.<br>Allvarligt blickande verkstadsarbetare, vid malmkajen på Svartön. Vederbörligt många mustascher och vegamössor även där.<br>Katten Malin vill ha en röd rosett samt extra god mat som sina julklappar. Till nästa gång: Lev Väl.<br>Och ? så mycket umgänge med goda vänner som möjligt.
