Krönika: Vanligaste orsaken till gräl ...

Norrbottens län2012-04-28 05:06

Städa, städa varje fredag åsså varje jul - det tycker jag är kul. Minns den skönsjungande Pippi Långstrump som åkte rotborste-skridskor över de sjöblöta kökstiljorna i Villa Villekulla. Jag är inte benägen att hålla med. Städning är ett nödvändigt ont, men känslan - och doften - efteråt är skön.

Nu är jag i ärlighetens namn inte berättigad till alltför mycket städ-klag då det är en mindre del av husets städning som faller på min lott. Badrummen är bara två till antalet men jag städar dem i och för sig väldigt ofta. Det värsta jag vet är lortiga badrum och kök. I övrigt kan jag stå ut med stök.

Det kan däremot inte maken. Han plockar och städar och älskar sin dammsugare så mycket att den numera bildar en ständig installation i vårt hem. Städar man tillräckligt ofta finns väl ingen anledning att plocka undan den 20 meter långa dammsugarslangen tycks han tänka. (Centraldammsugare har låååånga slangar.) DET är å andra sidan något som kan driva mig till vansinne. Det och ljudet av dammsugaren som drar igång när jag vill se en film/ska gå och lägga mig/vill softa i soffan med laptopen.

Städning tror jag är en av de vanligaste orsakerna till hemmagräl och det handlar förmodligen mycket om var man lägger sin ribba för välstädat. Minns med fasa när min mamma, som hela sitt liv månat om att leva i ett såpadoftande hem, tvingades ta hjälp av hemtjänsten sedan pappa dött och hennes cancersjukdom inte längre tillät henne att städa själv. När det gick upp för henne att hemtjänsten varken skulle dammtorka hyllor över axelhöjd, ta ut mattor eller dra fram soffor var känslan av kränkning över beroendet total. För att kunna leva i ett rent hem tog hon hjälp av mina och syrrans söner som städade hemmet the-mommo-way.

Under mina senare tonår jobbade jag själv i hemtjänsten och hemma i Vuono gällde att tanterna wouldn’t take no for an answer, om man säger så. Inte för att jag ens tänkt tanken. När 90-åriga Hanna satte mig att skura innertaken i huset, medan hon själv gick ut för att hugga ved, så skurade jag självklart innertaken. Efteråt njöt vi tillsammans av såpadoftande innertak över en kopp kaffe och sockerkakan Hanna själv svängt ihop innan jag kom.

Samvetsfråga: när skurade du dina innertak senast? Mejla mig: birgitta.wiik@kuriren.com om detta eller något annat du vill läsa om i serien Barn och föräldrar. Skön helg!

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!