Kurirens reportrar Malin Öhrlund och Torkel Omnell avslöjade i december 2006, efter ett halvår av research, en praktskandal utan dess like, den så kallade Obol-härvan. Ett avslöjande som gav eko i hela Sverige och 2007 belönades med Sveriges finaste pris för grävande journalister, Guldspaden.
I Obol-härvan försvann minst 250 miljoner kronor spårlöst med Obol-duon Bo Johansson och Jan Saradlic, och de lurade investerarna fick stå med lång näsa.
Hela efterspelet har varit en lång parodi på hur svenska tillsynsmyndigheter och svenskt rättsväsende fungerar när det gäller ekobrott.
Det började med att Finansinspektionen tyckte att de tog till krafttag när de en dryg månad efter avslöjandet slog fast att Obol saknade tillstånd att bedriva värdepappershandel i Sverige. Ett besked som inte hade någon som helst funktion, eftersom Obol-männen och pengarna redan var försvunna, och ingen investerare längre ens ville ta i Obol med tång.
Ekobrottsmyndighetens utredning tog vid. Efter en rekordlång utredning lade åklagare Staffan Granerfeldt i september 2011 ner förundersökningen mot huvudmannen Bo Johansson. Han kunde inte "styrka brottsligt uppsåt".
Ett beslut som orsakade en stark känslostorm med det givna temat - hur kan 250 miljoner kronor försvinna utan att någon ställs till ansvar för det?
Investerarna som satsat pengar i Obol anmälde Ekobrottsmyndigheten till Justitieombudsmannen, som så sent som i går kom med sitt utlåtande. JO riktar kritik mot Ekobrottsmyndigheten för att förundersökningen om Obol låg obearbetad i drygt ett år, innan den efter 4,5 års utredning lades ner i september 2011. "Det uppehåll som förekom är inte förenligt med skyndsamhetskravet i rättegångsbalken. Ekobrottsmyndigheten kan inte undgå kritik för detta", skriver JO i beslutet.
Min slutsats är att svenska tillsynsmyndigheter är bra på att i efterhand utfärda förbud, hota med vite och rikta tandlös kritik mot varandra. De är tyvärr inte alls bra på att upptäcka lagvidrig verksamhet, skydda medborgarna, utreda överträdelse effektivt och ställa de skyldiga till svars.
JO:s utlåtande är minst sagt en klen tröst för alla som grundlurats på sina pengar. Den besvärande sanningen är att Obol-härvan aldrig kommer att få någon rättslig konsekvens. Ett faktum som nästan är en större skandal än härvan i sig.