Dagens ros vill jag ge till journaliststudenterna på Kalix folkhögskola. De har gjort en hel tidning om män och manlighet i Norrbotten. Den kommer med dagens Kuriren.
Norrbotten framställs ofta som den manliga könsrollens epicentrum i Sverige. Här anses den mest ursprungliga svenska mannen finnas. Han som jobbar i gruvan eller i skogen och som tillbringar även sin fritid i naturen - med jakt och fiske. Ofta tillskrivs denna norrbottniska man en hel rad personliga egenskaper som anses komma med friluftspaketet.
Som stockholmaren Yvonne, 62, beskriver sitt intryck av den norrbottniska mannen: "Blyg, svår att komma in på livet. Väldigt tystlåten, en inbunden person. Jag har träffat några som har varit precis sådär."
Visst finns det män i Norrbotten som på något sätt passar in i denna schablonbild. Men en schablon är alltid bara en schablon, och den gör alltid mer skada än nytta. Könsrollerna skaver mot människor, eftersom få av oss kan leva upp till myterna om våra kön. Vi ska inte ens behöva göra det. Alla är vi människor i första hand, med en hel rad individuella egenskaper, oavsett vad vi råkar ha mellan benen.
Journaliststudenterna i Kalix inser precis detta. "Manlighet blir till i korsningen mellan klass och etnicitet, sexualitet, religion och ålder. Den är föränderlig och flexibel", skriver Anton Åström och Paulina Strömberg i inledningen till bilagan.
Själv använder jag över huvud taget inte uttrycken "manligt" och "kvinnligt". Att dela in mänskligheten i två olika grupper - säga att de har fundamentalt olika egenskaper - hindrar inte bara män och kvinnor från att vara sig själva. Det förbiser även alla de människor som inte identifierar sig med någon av de två könskategorierna.
Detta betyder inte att mansrollen i Norrbotten borde undkomma granskning. Mannen är norm i vårt samhälle medan kvinnan ses som ett undantag. Det skapar orättvisor mellan könen. Det påstått manliga värderas högre än det påstått kvinnliga och det gör att kvinnor i Sverige, fortfarande år 2013, har lägre lön för samma arbete. Och får sämre vård när de är sjuka. Exemplen på hur kvinnor diskrimineras, bara för att de inte är män, är många.
Enda sättet att komma till rätta med myterna om könen är att avslöja dem och att visa på alternativ. Som när Britta Flinkfeldt Jansson, kommunalråd i Arjeplog, vänder på hela steken.
- Det går inte längre att säga att det bara är män som jagar. Jag har massor med väninnor som ägnar sig åt jakt och fiske. Du ska se hur det låter i vårt fikarum. Där är det tjejerna som snackar jakt och fiske, säger hon.
Jag är glad att journaliststudenterna i Kalix, som är en del av en kommande journalistgeneration, vill granska de norrbottniska mansmyterna. Att de låter en man komma till tals om ofrivillig barnlöshet, och därmed förutsätter att föräldraskap kan vara lika viktigt för män som för kvinnor. Att de frågar en av Luleå Hockeys spelare om det verkligen går att komma ut som bög i deras omklädningsrum. Över huvud taget att journaliststudenterna betraktar mansrollen som föränderlig. Inte som något självklart.
Nu ska jag skicka den här krönikan till en av mina vänner och fråga vad han tycker. En man som lever i Norrbotten, som alltid har gjort det och som inte har några planer alls på att flytta härifrån. Men som jag inte för mitt liv kan föreställa mig på en skoter eller i ett jakttorn. En man som har fler ord, mer känslor, än de flesta jag känner.
Kort sagt en av alla dessa norrbottniska män. Som är så olika.