Krönika: Knäck och gröt och mänsklig värdighet

HELGKÅSERIET/Kicki Linna Men ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Lördag morgon, eller rättare skrivet lördag förmiddag: stapplar -uppför trappan, vrålhungrig och inställd på en andra frukost efter en svettig omgång på gympan. Tror det ska bli en lat och lättsam dag -sedan, strosa på byn, titta på hysteriska julshoppare (den egna hysterin är bortom och förbytt i apati), ta en stilla långfika och sedan äta en god middag med familjen. Så ringer telefonen. En upphetsad kamrat ger order om att jag ska slå på TV:n, NU. Reprisen av Harold Pinters Nobelföreläsning har just rullat igång och jag MÅSTE bara titta. Han har varit echaufferad i flera dagar och jag har anat mig till att det har handlat om en verkligt omskakande upplevelse. Visserligen är -kamraten av det mer lätthettade slaget med rötter i gruvstrejkens -malmberg, men jag trodde inte att han skulle gå igång på en -Nobelpristagare i litteratur. Hmmm, vem säger det mest om? Honom eller mig ..? Tiden rinner ut Vi hade diskuterat föreläsningen och skrockat åt att en och annan kanske satte snittarna i fel strupe när det vimlades på Vetenskapsakademien under premiärsändningen. Jag hade dock dålig koll i sak men i alla fall så pass nyfiken att jag från engelska The Guardians hemsida kört ut luntan för att läsa hemma i soffan. Det hade jag inte gjort. Men nu gavs alltså chansen att se det ?levandes? igen ? ett tillfälle att gripa i flykten. Slängde snabbt ihop lite ätbart och damp, fortfarande svettig, ned i soffan. Var kanske mest nyfiken, inte så mycket på Pinter, men desto mer på vad som fått kamraten att hålla brandtal så fort det vankats kaffe och pladder under veckan. Är inte beredd på kraften i den av sjukdom dödsmärke -mannens ord. På en och samma gång spröd och kraftfull, -demonisk och vänlig. Han spänner ögonen i mig och talar. Som om tiden, om den över huvud taget finns, är på väg att rinna ut. Talar trots sina torra läppar. Talar trots en röst som knarrar och bitvis spricker. Talar. ?För att kunna sitta kvar vid makten gäller det att hålla folk i -okunnighet, så att de lever i okunnighet om sanningen, till och med -sanningen om sina egna liv. Därför är vi omgivna av en väldig gobeläng av lögner, som vi livnär oss på.? Entusiastisk sparringpartner Lyssnade på P1:s kommentarer morgonen efter att -föreläsningen sänts för första gången och har Kjell-Albin Abrahamssons lätt -ironiserande stämma i bakhuvudet. Han gillade inte Pinter och -påpekade syrligt att texten säkert skulle bli en vänsterns bibel -samtidigt som han höjde ett varningens finger mot den som eventuellt hade -planer på att upphöja denne man till politisk analytiker. Göran Greider som var morgonens sparringpartner var, inte helt oväntat, mer välvillig för att inte säga entusiastisk. Men att reducera Pinters tal till simpel höger/vänsterretorik, är att inte lyssna. Det är att göra det enkelt för sig. Det är att underskatta sin förmåga att tänka vidare, på egen hand. Orden slår ned i mig. ?Hur många människor måste man döda innan man har kvalificerat sig som massmördare och krigsförbrytare? Hundratusen? Det borde räcka mer än väl, tycker jag? Tänk själv Någon specialist på Nobelföreläsningar är jag inte men det jag just varit med om anar jag är något snudd på unikt. En röst som inte viker. En man som inte tiger. Missade du sändningarna kan du läsa och lyssna på nätet. Det kan vara ett väl så intressant avbrott i julstöket och glöggdrickningen. Måste bara sno en snutt till, avslutningen: ?Trots synnerligen dåliga odds tror jag att en orubblig, bergfast och hårdnackad intellektuell beslutsamhet för att fastställa vad som -verkligen är sant i våra liv och samhällen är en fundamental -förpliktelse, som åligger oss alla som medborgare. Den är i själva verket tvingande. Om en sådan beslutsamhet inte innefattas i vår politiska vision har vi inget hopp om att återupprätta det som vi nära nog har förlorat ? -människans värdighet? Sen går det alldeles utmärkt att tänka själv också. Trevlig helg

Krönika: Knäck och gröt och mänsklig värdighet

Det här skulle ha handlat om något trevligt juligt som -knäckkok och peppisbak, klappjakt och grötrim. Det var planen.

Det här skulle ha handlat om något trevligt juligt som -knäckkok och peppisbak, klappjakt och grötrim.
Det var planen.