Hur fina morgnarna än är så här års händer inte allt av jaktligt intresse ute i markerna. Nyligen drev riksdagens opposition igenom ett förslag om att återställa paragraf tre i rennäringsförordningen, den som tidigare gav länsstyrelserna möjlighet att prioritera svenska jägares fjälljakt framför utlänningars.
Den möjligheten tog regeringen bort 2007, mot jägarnas vilja. Resultatet blev om något värre än befarat. I delar av Jämtland måste exempelvis länets egna jägare anmäla sig till ett lotteri i maj för att få veta om, när och var de får jaga småvilt på fjället i september. Andra områden stängs för säsongen efter några få dagar, på grund av högt jakttryck.
Men medan svenska jägare mist jaktmöjligheter och många jaktguideföretag sin utkomst - utan guidetvång för utomnordiska jägare krympte kundunderlaget - har regeringens företrädare skyllt på EU hellre än att erkänna sitt misstag. Det klingar ihåligt, för flera rättsfall har visat att jaktupplåtelser på statlig mark inte regleras av EU:s direktiv.
Oavsett politisk färg gläds därför de allra flesta fjälljägare i dag åt att oppositionen såg problemen och mäktade med att köra över regeringen i riksdagen. Men det är fortfarande inte dags att ropa hej.
Regeringen kan välja att obstruera riksdagens beslut, hellre än att mot sin vilja återställa förordningstexten ifråga och därmed lägga ärendet bakom sig. Politisk prestige väger nämligen tungt. Inte minst vissa ledande centerpartister har visat sig beredda att låta sitt parti blöda hellre än att vika i den här frågan.
Därför, norrbottniska småviltjägare, är det hög tid att dra upp den knutna näven ur byxfickan. Det är dags att låta en lokal borgerlig politiker veta att han eller hon förväntas förklara för sina partikamrater i riksdag och regering att det inte duger att fortsätta slingra sig. Knappast något västland har likadana regler för inhemska och utländska jägare på statens mark, och i dag vet vi varför. För Sverige har provat, och det blev fiasko.
Alltså. Gör om, gör rätt!